Alla inlägg den 12 april 2011

Av Ulf - 12 april 2011 23:50

Regi: Srdjan Spasojevic

Manus: Aleksandar Radivojević, Srđan Dragojević, Marija Stanošević

Medverkande: Sergej Trifunović, Srđan Todorović mfl.

Produktionsbolag: Story AB/Louverture Films

År: 2010

Längd: 110 min

Land: Serbien

Svensk åldersgräns: Ej granskad (IMDB). Definitivt 15 år.


Milos är en porrskådespelare som dragit sig tillbaka för att kunna ägna tiden åt sin familj. En dag blir han kontaktad av den mystiske Vukmir, en självutnämnd konstnär som absolut vill ha med Milos i sitt nästa filmprojekt. Milos erbjuds en större summa pengar och ser sig tvungen att tacka ja. Sakta men säkert tvingas han dock inse att han tagit sig vatten över huvudet och att det nu kanske inte finns någon återvändo.


Får man släppa vad som helst på film? Om du frågar bland annat de brittiska och spanska regeringarna så får du inte det. A Serbian Film börjar som en grövre version av den ganska tråkiga 8 mm (1999). Sakta vaggas man in i en absurd säkerhet där man tänker att ja, det här var ju inte så illa. Sen passerar filmen 45 minuters-strecket. Det kvittar att jag varnar dig, du kommer inte kunna värja dig. Jag har sett skräck, splatter, exploitation i mer än halva mitt liv. I natt är första gången på år som jag faktiskt mår illa av en fiktiv historia.


A Serbian Film hade kunnat avfärdas som rent skräp som enbart letar efter chockeffekter. Den säger dock något om både mänsklig sexualitet, krigstrauman och på ett märkligt sätt något om kontroversen som omgärdade filmen själv. Det råder ingen tvekan att det i den inomfiktiva historien är något brottsligt som pågår. Men är det det i verkligheten? Jag skulle säga nej. De scener som skulle kunna falla under brottsbalken är inte lika grafiska utan förlitar sig mer på suggestion. Det gör inte att du som tittare mår bättre, men det friar filmen.


Vanligen talar jag högljutt om hur mycket jag hatar censur. Jag menar inte att A Serbian Film ska förbjudas på något vis eftersom jag redan motiverat hur den inte bryter mot lagen. Mot god sed? Absolut! Mot att hålla mina chilinötter nere? Mycket möjligt. Det sagt, tänk efter mycket, mycket noga innan du ser den här filmen. Det är en bra film, så mycket kan jag säga, men är du äckelmagad, lättstött, eller går upp lite väl mycket i fiktion - se inte den här filmen. Att sätta ett betyg vore omöjligt för mig i skrivande stund. När jag kunnat smälta filmen om några veckor så kanske. Fram tills dess lämnar jag er med ett citat från filmkritikern Scott Weinberg:


"I think the film is tragic, sickening, disturbing, twisted, absurd, infuriated, and actually quite intelligent. There are those who will be unable (or unwilling) to decipher even the most basic of 'messages' buried within A Serbian Film, but I believe it's one of the most legitimately fascinating films I've ever seen. I admire and detest it at the same time. And I will never watch it again. Ever."

Av Ulf - 12 april 2011 11:33

Originaltitel: 走ることについて語るときに僕の語ること

Svensk titel: Vad jag pratar om när jag pratar om löpning

Författare: Haruki Murakami

År: 2007 (svensk utgåva 2010)

Sidor: 218

Förlag: Shinchosa Ltd (svenskt förlag Norstedts)

ISBN: 978-91-1-303423-2


Haruki Murakami är troligen den mest finkulturellt hyllade författare av idag som jag fallit stenhårt för. Hans säregna stil, en slags återhållsam magisk realism, har gjort honom till vad David Lynch är för filmens värld - en berättare som genom mer eller mindre absurda historier lyckas sätta fingret på mänsklig natur och det samhälle vi lever i.


I den här boken har Murakami samlat texter han skrivit om sin passion för långdistanslöpning, med tonvikt på hans deltagande i och förberedelse för diverse maratonlopp. För någon som nyligen börjat träna (och springa) själv är det djupt fascinerande texter som berättar lika mycket om Murakami som person som det gör om kroppens oundvikliga åldrande. Ibland fick texterna mig att undra om alla japaner egentligen är masochister. Det finns ett betvingande av kroppen i Murakamis texter som på sina ställen är extremt. När man som mig dessutom läst en hel del japansk litteratur och finner samma tema i mycket man läser börjar man undra.


Hur intressanta texterna än är blir det tyvärr lite långrandigt ibland. När Murakami förbereder sig för sitt femtielfte maratonlopp och det enda som egentligen ändras är de kroppsliga förutsättningarna blir det en aning segt. Men å andra sidan har boken gett mig ny energi att faktiskt göra något med min kropp - inte betvinga den till samma grad som Murakami kanske, men väl dock ta en extrarunda i parken då och då.


Betyg: 4- författare med en disciplin som jag skulle dödat för av 5 möjliga

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14
15
16 17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skapa flashcards