Alla inlägg under november 2011

Av Ulf - 6 november 2011 22:01




Titel: Svensk maffia - fortsättningen

Författare: Lasse Wierup & Matti Larsson

År: 2010

Sidor: 408

Förlag: Reporto Förlag (pocketutgåva Månpocket)

ISBN: 978-91-7232-241-7


Lasse Wierup och Matti Larsson fortsätter sin djupdykning i Sveriges undre värld. Första delen, inte helt oväntat betitlad Svensk maffia, kändes väldigt spännande och fräsch när den kom ut i de svenska bokhandlarna 2007. Wierups och Larssons sätt att knyta samman alla små och stora händelser som det rapporteras om i dagspressen till en sammanhängande historia är fortfarande imponerande och tyder på en enorm noggrannhet gällande research. Allting beläggs med domstolsprotokoll, intervjuer med berörda personer och tidningsartiklar. Framförallt har författarna även här lyckats med att på ett föredömligt objektivt sätt granska organisationerna i fråga. Det blir aldrig sentimentalt eller romantiserande utan fakta får tala för sig själv. De få gånger som författarna väl ingriper i texten direkt är det befogat. Sitt eget tyckande och tänkande sparar de först och främst till slutordet, vilket gör Svensk maffia - fortsättningen till en bok helt i linje med vad man efterlyser gällande undersökande journalistik.


Dessvärre är fortsättningen inte lika fräsch som originalet. Det känns ofta som det är mer av samma och baksidestextens utlovade fokus på 80 - och 90-talisternas roll i organisationerna faller bort under ganska stora delar av texterna. Istället är det "samma gamla garde" som det fokuseras på. Det är förvisso fortfarande intressant att läsa om hur de undkommer lagen, åker fast, undkommer lagen igen och så vidare, men i en fortsättning till Svensk maffia ville jag ha mer fokus på de mindre kriminella grupper som finns runt om i samhället. Författarna ägnar en del tid åt dessa, men verkar ha mycket svårare att komma dem in på livet och kallar dem passande nog för "de osynliga nätverken". Dessutom vore en längre utveckling av förklaringsmodellerna som ges i slutordet vara intressant att läsa. En av de främsta svenska böcker som skrivits om min generation (80-talisterna) är i min mening Gustav Fridolins Blåsta! (2009). Samma problematik som snuddas vid i slutet av Wierups & Larssons bok ägnade Fridolin en hel bok till. Att sätta detta i ytterligare ett sammanhang med ungdomsbrottslighet och utanförskap skulle vara ytterst intressant. En idé till en tredje del kanske?


Betyg: 3 jag har länge undrat vem som tatuerar sig på halsen, nu vet jag av 5 möjliga

ANNONS
Av Ulf - 5 november 2011 19:30


Internationell engelsk titel: The Troll Hunter

Regi: André Øvredal

Manus: André Øvredal & Håvard S. Johansen

Medverkande: Otto Jespersen, Glenn Erland Tosterud, Johanna Mørck mfl.

Produktionsbolag: Filmkameratene A/S & Film Fund FUZZ

År: 2010

Längd: 103 min

Land: Norge

Svensk åldersgräns: 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1740707/


En trio högskoleelever gör ett specialarbete om de allt vanligare björnattackerna i Norge när de stöter på Hans - en trolljägare som är trött på allt hemlighetsmakeri kring trollen och den usla lön och förmåner han får som Norges ende av sitt slag. Studenterna är minst sagt skeptiska till mannens berättelse, men bestämmer sig för att följa efter honom ut i skogen. Det blir början på ett äventyr de inte kunnat föreställa sig.


För cirka tio år sedan var jag så trött att jag kunde spy på alla mockumentaries filmade med skakig handkamera som försökte casha in på de framgångar The Blair Witch Project (1999) rönte. Skillnaden mellan efteraparna och den nämnda filmen var att The Blair Witch Project hade en historia att berätta. Även om den var till stora delar improviserad kändes det fräscht. Trolljegeren är en av de få filmer jag sett sedan 1999 som lyckas med samma bedrift - sätta till synes vanliga människor framför kameran och få dem att agera ut en historia som känns trovärdig och spännande.


André Øvredals manus och regi är båda fantastiska. Øvredal har en känsla för dialog som verkar trovärdig samtidigt som den i sina bästa stunder är förbaskat underhållande. Otto Jespersen äger hela filmen som trolljägaren. Han fick mig att tänka på en gammal västernhjälte som tröttnat på att rädda dagen när han inte får något tack för det. De övriga skådespelarna är också bra, även om de huvudsakligen spelar andrafiol åt både Jespersen och berättelsen. Manuset är som sagt mycket bra, men det hade inte funkat om man inte lagt ner så pass mycket tid som man gjort på de väldigt snygga specialeffekterna. Trollen är riktigt välgjorda och bara det faktum att man valt att lägga slutscenerna i Jotunheim tyder på dels kunskap om nordisk mytologi och dels ett otroligt vackert vinterlandskap.


Det enda jag egentligen har att anmärka på är att jag ibland faktiskt skulle vilja att filmen var lite mer polerad och producerad. I de riktigt mörka scenerna blir det mycket spring med kameran och det är svårt att se vad som pågår. Trots det välskrivna manuset finns det också en och annan logisk lucka som stör. Men som helhet är detta en film jag rekommenderar varmt.


Betyg: 4+ mer troll åt folket! av 5 möjliga

ANNONS
Av Ulf - 4 november 2011 16:19

 


Regi: Evan Glodell

Manus: Evan Glodell

Medverkande: Evan Glodell, Jesse Wiseman, Tyler Dawson mfl.

Produktionsbolag: Coatwolf Productions

År: 2011

Längd: 106 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1242599/


Woodrow och Aiden är två barndomsvänner som spenderar merparten av sin tid med att bygga diverse improviserade vapen för deras påhittade gäng The Medusa. En utekväll träffar Woodrow Milly och kärlek spirar direkt. Men när Milly bedrar Woodrow börjar en nedåtgående spiral i vännernas liv - något som ska få konsekvenser för deras framtid.


Ja jisses, jag läste "inspirerad av Mad Max 2 (1981)" i en recension och jag var såld. Vad jag inte hade räknat med var att recensionen menade att den först och främst handlar om två idioter som är besatta av filmen i fråga. Evan Glodells egoprojekt (manus/regi/huvudroll) är ett magplask som heter duga. Har ni sett en studentfilm någon gång vet ni vad ni har att vänta er i kvalitet. Det är uselt filmat, dålig redigerat och har ett så pretentiöst manus så jag bara vill spy. Ja, det finns få känslor som är så överjävliga som att bli bedragen (been there, done that) men även om det är en lysande källa för depression måste man vara duktig tappad bakom en vagn för att faktiskt låta det gå så långt som det gör i den här filmen. Det är det som är mitt stora problem med den här filmen - de överdrivna reaktionerna. Dessa gör att man inte kan känna för karaktärerna och ett drama där man inte bryr sig om karaktärerna är bara överflödigt.


Jag vet ärligt talat inte vad jag kan säga mer om den här filmen. Den är så jäkla ointressant att jag faktiskt har svårt att komma ihåg mer än en handfull scener trots att det bara var några timmar sedan jag såg filmen. Nåväl, undvik.


Betyg: 1 pretentiös skithög av 5 möjliga

Av Ulf - 3 november 2011 23:41


Regi: Thor Freudenthal

Manus: Jackie Filgo/Jeff Filgo/Gabe Sachs/Jeff Judah (efter Jeff Kinneys bok med samma namn)

Medverkande: Zachary Gordon, Robert Capron, Rachel Harris mfl.

Produktionsbolag: Color Force/Dayday Films/Dune Entertainment III

År: 2010

Längd: 94 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1196141/


Greg ska börja högstadiet och är livrädd för att inte passa in. Saker och ting blir inte bättre av hans metalhead till storebror eller att han bäste vän, Rowley, inte har någon som helst koll på sociala koder. Det blir ett omtumlande år för Greg när han försöker hitta sin plats i det sociala minfält som är högstadiet.


Jag... vet inte. Skyll på postern, mitt generella ointresse för modern barnlitteratur eller tusen andra grejer - jag hade aldrig hört talas om Jeff Kinneys bokserie innan den här filmen. Vad jag har förstått har den blivit minst sagt framgångsrik och jag kan förstå varför. Det här är så lättsmält som något kan bli och därmed enkelt att sälja in. Det behöver inte vara något negativt i sig, men Diary Of A Wimpy Kid kan vara något av det mest slätstrukna och tillrättalagda jag sett på år. Ja, jag förstår att den här filmen först och främst riktar sig till barnfamiljer, men att presentera en så här puckad historia är ett hån mot barns intelligens. Se på J.K Rowling! Hon lyckades förtrolla en hel värld, vuxna som barn, men en saga som var lika delar komplex som enkel.


Nåväl, det här är som ni säkert förstått, riktigt dumt och trist. Barnskådespelarna gör sitt jobb, inte mer och inte mindre, men när manuset är så fruktansvärt illa skrivet och hela tiden vill återkomma till de mest klyschiga poängerna den kan ta blir det 94 minuter av plåga. Jag var beredd att ge filmen ett godkänt betyg om det inte varit för att Greg är en riktig skitstövel till karaktär som egentligen inte förändras under filmens gång. Här finns några få roliga detaljer, men när en films budskap till barn är att det är okej att vara en elak jävel så länge du kan göra en nobel gest då och då kan jag inte annat än att såga den längs med fotknölarna.


Betyg: 1 åh herregud, det här är en franchise! av 5 möjliga



Av Ulf - 2 november 2011 23:18


Regi: Joe Johnston

Manus: Christopher Markus & Stephen McFeely

Medverkande: Chris Evans, Hugo Weaving, Hayley Atwell mfl.

Produktionsbolag: Marvel Enterprises/Marvel Studios/Marvel Entertainment

År: 2011

Längd: 124 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0458339/


Steve Rogers är en väldigt viljestark men dessvärre också sjuklig ung man. Hans sjukdomar förhindrar honom att ta värvning i armén för att slåss mot Hitler. När en professor uppmärksammar Rogers viljestyrka och mod erbjuder han honom en chans att delta i ett experimentellt program för att skapa en "supersoldat". Samtidigt, i Nazi-Tyskland, håller den topphemliga organisationen HYDRA på med experiment som kan vinna kriget i Tysklands och HYDRAS ledare Red Skulls favör.


Captain America har alltid varit en av mina favoriter i Marvels universum. För den icke-insatte kan idén med en ultra-amerikansk superhjälte verka som osmaklig propaganda, men sanningen kunde inte vara längre ifrån detta. Captain America var propaganda på 1940-talet, det stämmer, men karaktären har genom åren genomgått flera förändringsprocesser - inte sällan kopplade till vad som hände i USA vid tidpunkten. Captain America har varit en bra måttstock på hur USA:s image utåt inte alltid överensstämmer med vad folket tycker. Nåja, innan jag spinner iväg alltför mycket, låt oss se hur filmen förvaltar en av Marvels mest klassiska hjältar!


Detta är i mitt tycke den bästa superhjältefilm från Marvel sedan Iron Man (2008). Den som kan sin seriekanon blir serverad otroligt många fina inlägg genom filmen och det är bara att applådera filmskaparnas känsla för detaljer. Chris Evans är mycket bra i huvudrollen som Steve Rogers/Captain America. Evans har ett bra utseende för rollen och klarar av att fylla ut både sin muskulösa inkarnation som sin sjukliga. Jag är bara lite förvånad över att Marvel valde just Evans med tanke på att han redan spelat en annan Marvelhjälte, The Human Torch, i de två filmerna om The Fantastic Four (2005 - 2007). Det kan bli lite problem om Marvel vill, som man har visat med sina senaste filmer, väva in alla hjältar i en och samma värld - precis som serierna. Nåja, medan Evans kan bära upp sin roll riktigt bra är det Hugo Weaving som Johann Schimdt/Red Skull som äger varenda scen han är med i. Weaving är perfekt som skurk och levererar sina repliker med en självklarhet som är få förunnat. Även birollsskådespelarna, speciellt Tommy Lee Jones, är riktigt bra.


Designmässigt är filmen väldigt snygg med en slags retrofuturistisk tolkning av 1940-talet. Det är lite steampunk, lite Band Of Brothers (2001) och jag skulle inte bli helt förvånad om filmen kniper någon Oscarsnominering för Bästa Kostym eller liknande. Manuset lyckas ta en väldigt enkel historia och göra den bra och spännande. Det här är ett klassiskt matinéäventyr av yppersta klass. Regissören Joe Johnston har inte haft en lysande karriär som regissör innan. Hans senaste, i min bekantskapskrets ivrigt hatade, film The Wolfman (2010, hej Peter!) lämnade mycket över att önska och hans bakkatalog är fylld av mer eller mindre pinsamma bravader. Johnstons regi här är bra, men är inte i klass med filmens övriga element. Framförallt "missar" han många uppenbara chanser för att ge sin film ett säreget bildspråk. Hans skådespelarregi är bra, men jag är rädd för att Johnston inte riktigt har ögat för regi. Vad han har är ett ganska roligt sätt att väva in filmiska citat från andra produktioner han arbetat på (dock inte som regissör) så som Raiders Of The Lost Ark (1981) och Return Of The Jedi (1983). För en matinéfilmsälskare som mig är dessa rent ögongodis!


Jag har svårt att bestämma mig för ett betyg för Captain America: The First Avenger. Jag är så färgad av mitt eget förhållande till karaktären (jag spenderade trots allt sex månader med honom i samband med min mastersuppsats) att jag funderade om jag ens kunde sätta ett rättvist betyg för filmen ifråga. Sen insåg jag att om filmen kunde imponera mig trots min förkunskap och underhålla mig så skulle det vara ett väldigt högt betyg i sig. Därför:


Betyg: 5- ge mig The Avengers (2012) nu! av 5 möjliga

Av Ulf - 1 november 2011 00:47


Recenserat - film





Green Lantern (2011) - 2 historier som skulle behövt vara en trilogi av 5 möjliga

Horrible Bosses (2011) - 3+ jordnötter i shampoot av 5 möjliga

Jane Eyre (2011) -  4+ engelska hedar av 5 möjliga

Kill The Irishman (2011) - 3+ det där är fackföreningar det, LO av 5 möjliga

Rio (2011) - 2+ nu tar jag en paus från antropomorfa djur ett bra tag av 5 möjliga

Rango (2011) - 2 ugglemariachiband av 5 möjliga

The Beaver (2011) - 4 gnagare i frack av 5 möjliga

The Green Hornet (2011) - 2- sätt stopp för Seth Rogen, snälla? av 5 möjliga

Transformers: Dark Of The Moon (2011) - 2- har du sett den förr? av 5 möjliga

Franchise Hell del X: Jason X (2001) - 4- metalliska bröstvårtor av 5 möjliga

Franchise Hell del XI: Friday The 13th (2009) - 1 silikonbröst av 5 möjliga

The Help (2011) - 3 chokladpajer med specialingredienser av 5 möjliga

Hierro (2011) - 2+ barn & mor är skrämmande i sydliga Europa tydligen av 5 möjliga

The Blob (1988) - 4- rosa geléklumpar from beyond the stars! av 5 möjliga



Recenserat - litteratur



Lisey's Story (2006) - 2 språkliga internskämt av 5 möjliga

The Walking Dead volym 2 - På drift (2011) - 5 zombierednecks av 5 möjliga
13 dygn i rymden efter 14 år på Jorden (2007) - 3+ rymdgeléhallon av 5 möjliga

Elskede Poona (2000) - 4 skumma typer av 5 möjliga



Artiklar



Tranströmer, Llosa och Murakami nästa?

Odödliga scener: Evil Dead II: Dead By Dawn

Odödliga scener: Star Trek II: The Wrath Of Khan

Franchise Hell del XII: Friday The 13th - Sammanfattning

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17 18 19 20
21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
<<< November 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Skitfin kultur med Blogkeen
Följ Skitfin kultur med Bloglovin'

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se