Alla inlägg den 26 juli 2013

Av Ulf - 26 juli 2013 13:40

 

 

Regi: Jay Olivia

Manus: Bob Goodman (baserat på Frank Millers seriealbum med samma namn)

Medverkande: Peter Weller, Ariel Winter, David Selby mfl.

Produktionsbolag: Warner Premier/Warner Bros. Animation/DC Entertainment

År: 2012/2013

Längd: 152 min (76 + 76 min)

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen 11

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2313197/

 

Frank Miller, hur dåliga hans alster de senaste tio åren än varit, var tillsammans med John Byrne och Alan Moore 80-talets okrönte konung när det gällde superhjälteserier. Miller hade redan räddat Daredevil från nedläggning genom att ha vänt karaktärens universum upp och ner under sent 70- och tidigt 80-tal. Miller ville göra ändringar till fler karaktärer och kontaktade DC Comics med ett förslag om just detta. DC Comics var inte intresserade, men gick ändå med på att ge ut Millers egenproducerade album The Dark Knight Returns (1986). Albumet blev tillsammans med Alan Moores Watchmen (1986) början till ett större intresse för mer vuxenorienterade serieversioner av superhjätesagorna många läsare ansåg sig ha vuxit ifrån.

 

Varför all denna bakgrundshistorik? För den som inte är serieintresserad kan de många väldigt snarlika titlarna på marknadens Batman-filmer vara ytterst förvirrande. Detta är alltså inte en animerad version av Christopher Nolans ypperliga The Dark Knight (2008) eller The Dark Knight Rises (2012) utan av historien som troligen varit en inspirationskälla till åtminstone den förstnämnda av dem. Förvirrad än?

 

Millers The Dark Knight Returns tar sin början med hur Gotham City är i klorna på det fruktade ungdomsgänget The Mutants. Batman har inte synts till på över tio år, men bestämmer sig för att åter dra på sig manteln för att rensa upp i staden. Staden han möter är dock inte det Gotham han lämnade utan ett om möjligt ännu mörkare och farligare samhälle. Samtidigt har i princip alla superhjältar tvingats i pension och Sovjetunionen och USA ligger snart i öppet krig med varandra...

 

Den animerade filmatiseringen av Millers historia är i princip en ruta-för-ruta-adaption av serieförlagan. Det är klart att ganska mycket av dialogen försvinner eller endast är antydd, men mitt problem med Millers manus var att det ändå kunde bli ganska snackigt emellanåt. Rösten till Batman/Bruce Wayne görs av Peter Weller, troligen mest känd för sin huvudroll i RoboCop (1987). Christian Bale skulle kunna lära sig en hel del av hur Weller använder sin röst för att låta hotfull utan för den sakens skull att han borde kolla upp om han svalt en rulle sandpapper. Överlag är alla röstskådespelarna riktigt bra och det är kul hur man har fått med relativt kända skådespelare även till de mindre rollerna, exempelvis Paget Brewster som Lana Lang. Wellers version av Batman kompletteras av Michael Emerson (bland annat från Lost 2006 - 2010) som The Joker. Emersons väldigt nedtonade version av superskurken gör honom jäkligt skrämmande! Jag gillade Heath Ledgers version av den onde gycklaren, men frågan är om det här inte är snäppet bättre? Det är klart det är svårt att avgöra skillnaden mellan en animerad version och en live action-dito, men de spelar definitivt i samma skola.

 

Det som gör The Dark Knight Returns till den bästa Batman-filmen (ja, ni läste rätt!) är trots alla goda röstskådespelarinsatser manusets förtjänst. Att få följa Batman/Bruce Wayne som en något äldre herre (serieversionen uppger att han är 55 år) med lite långsammare reflexer, inte lika dödligt smidig eller snabb gör karaktären mycket mer mänsklig. Det är klart att här finns scener som kräver att man kopplar bort det kritiska tänkandet, exempelvis varför Gothams poliskår inte kan träffa en man bred som en ladugårdsdörr med x antal skott, men temat om dödlighet finns hela tiden närvarande. Likaså är temat om vilken typ av rättvisa som är den rätta (ha!) ett huvudspår i historien, med Batman på sidan för vigilanterättvisa och Superman på sidan som följer lagen till punkt och pricka.

 

Ja, Superman är med i den här filmen! Likaså är Green Arrow, Robin, Catwoman och Two-Face. The Dark Knight Returns utnyttjar den traditionella DC Comics-mytologin till att ge oss något större och bättre, inte olikt hur seriekonkurrenten Marvel gjorde med The Avengers (2012) och filmerna som ledde upp till denna. Skillnaden ligger i att The Dark Knight Returns inte försöker vara för alla. Alla kan uppskatta den, men det kräver att man åtminstone har läst lite DC Comics för att förstå hur alla karaktärer hänger ihop med varandra. Det gör The Dark Knight Returns till en bättre film - det är en av de första superhjältefilmer jag sett som inte bara blinkar till fansen utan ger fansen exakt vad de vill ha. Det är imponerande!

 

The Dark Knight Returns kan också ses som ett fascinerande tidsdokument. När Miller skrev manuset började förvisso den iskalla stämningen mellan Sovjetunionen och USA tina något, men det hindrade inte Miller från att ge kängor till båda sidor. USA:s president är en karikatyr av Ronald Reagan och det proxykrig som de båda länderna utkämpar om den fiktiva ön Corto Maltese (fin liten seriereferens för övrigt) har paralleller både till Vietnam och Kubakrisen.

 

Om ni gillar DC Comics, Batman eller superhjältar i allmänhet har jag bara gott att säga om The Dark Knight Returns. Nolans två sista filmer i sin tolkning av nattens riddare var fantastiskt bra, men det här är ett steg högre på skalan. Se!

 

Betyg: 5 mörka riddare av 5 möjliga

ANNONS

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Skitfin kultur med Blogkeen
Följ Skitfin kultur med Bloglovin'

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se