Regi: Morgan Neville

Manus: Morgan Neville

Medverkande: Darlene Love, Merry Clayton, Lisa Fischer mfl.

Produktionsbolag: Gil Friesen Productions & Tremolo Productions

År: 2013

Längd: 91 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen Btl.

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2396566/

Morgan Neville möter bland andra Darlene Love, Merry Clayton och Lisa Fischer - tre fantastiska sångerskor som har en sak gemensamt: de lever och verkar först och främst bakom världsstjärnorna som bakgrundssångerskor. Det är inte alltid ett enkelt liv att sätta sina egna ambitioner i andra rummet för att få andra att låta bra.

En mycket fascinerande historia om musikhistoriens doldisar. Många stora stjärnor, exempelvis Bruce Springsteen och Stevie Wonder, medverkar i Nevilles film och berättar om sitt förhållande till bakgrundssångerskorna som följt dem på turné efter turné. Mest drabbande är nog hur många av 60-talets hitlåtar från framförallt Motown sjöngs av dessa sångerskor men gavs ut under andra artisters namn. Phil Spector framstår, föga förvånande, som ett av de största asen när det gällde att se till att bakgrundssångerskorna visste sin plats. Nevilles film kan förhoppningsvis ge dem mer erkännande hos den stora massan. Inom industrin är de redan legendarer.

Nevilles film behandlar ett intressant ämne, men jag saknar i viss mån en bättre sammanhållning. Om Neville valt att följa exempelvis Lisa Fischers karriär hade det blivit en bättre film än vad det nu är. Här finns förvisso många intressanta historier och anekdoter (speciellt anekdoten om Sweet Home Alabama är obetalbar), men det blir ofta lite splittrad helhet. Trots det är det en intressant dokumentär som jag rekommenderar till alla musikintresserade, speciellt om du har en förkärlek för klassisk soul och/eller rock. Dagens musikindustri får sig också några välförtjänta kängor, inte minst överanvändningen av tuning i jämförelse med att faktiskt ta sig tid till att spela in något ordentligt från första början.

Betyg: 4- wails av 5 möjliga