Direktlänk till inlägg 30 mars 2015

Wrestlemania XXXI

Av Ulf - 30 mars 2015 22:17


Regi: Kevin Dunn

Manus: N/A

Medverkande: Mark Calaway, Bryan Danielson, Brock Lesnar mfl.

Produktionsbolag: WWE

År: 2015

Längd: 240 min (med pre-show 365 min)

Land: USA

Svensk åldersgräns: N/A

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt3756558/

 

Allt i livet tar sin tid och en sak som fått stryka på foten för mig det senaste året är att följa med i wrestlingcirkusen annat än i recaps. Ett event som jag inte missat sedan jag var liten parvel är dock Wrestlemania. Förra årets upplaga hade många minnevärda ögonblick och trots att jag förstått från min recap-läsning att manusförfattandet varit riktigt uselt (även med WWE:s standard!) på sistone såg jag som alltid fram emot det här spektaklet. För det är just vad det är - ett spektakel och i sina bästa stunder ett fruktansvärt underhållande sådant. Dessvärre lyckades inte WWE med att upprepa förra årets fina svit matcher.

 

Match 1: Daniel Bryan vs Bad News Barrett (c) vs R-Truth vs Dean Ambrose vs Luke Harper vs Dolph Ziggler vs Stardust (Ladder match - IC Title)

 

Den på papper och i nätforum mest uppsnackade matchen rent wrestlingsmässigt inledde också galans huvudkort. Det verkar som att WWE vill att IC-titeln ska betyda något igen när de släpper lös både Daniel Bryan, Dean Ambrose och Dolph Ziggler i kampen om bältet. Resterande tävlande, inklusive titelinnehavaren Barrett, var det få som trodde skulle avgå med segern. Mycket riktigt plockade också Bryan hem titeln efter en match med bra tempo, galna spots och ett feelgood-slut. Mycket bra öppningsmatch. Matchbetyg: 4+/5

 

Match 2: Seth Rollins vs Randy Orton


Jag kan för mitt liv inte förstå varför så många älskar Randy Orton. Han har i princip ingen karaktär, okej men inte lysande skills i ringen och ser konstant uttråkad ut. Att sätta honom mot en kille som Rollins är i princip att säga till Rollins att göra det mesta av arbetet. I långa stunder av matchen såg det också ut som att Rollins i princip gjorde allt på egen hand. Till sist vaknade dock Orton till liv och det med råge. Matchen sista tre minuter flyttade upp betyget ett pinnhål när Orton avslutade med en av de mest brutala RKO:s jag sett. Matchbetyg: 3/5

 

Match 3: Triple H vs Sting (No count-out, no disqualifictation)

 

Låt mig vara rak och öppen med en gång - mitt tioåriga jag älskade Sting. Jag började titta på WCW när Sting var kung och hans matcher mot Ric Flair är riktigt fina wrestlingminnen. Ingen trodde att Sting skulle sätta sin fot i en WWE-ring förrän han hastigt och lustigt signades och debuterade tidigare i år. Med det sagt var det upplagt för en fantastisk kraftmätning mellan Sting, den sista soldaten från WCW, och Triple H, en ledande figur inom WWE under många, många år. Efter en av de lökigaste/mest roande entréer jag sett på år och dar av Triple H (seriöst, har man Arnold Schwarzenegger i sin promo och en hel bunke T-800 på scen struntar jag i hur löjlig din mask är) drog matchen igång och ja, trots sin ålder kan Sting fortfarande wrestlas. Sen brakade allt löst.

 

Jag förstår att WWE älskar att använda gamla avdankade legender för att få billiga pops från publiken, men jag har nog aldrig sett så många grånade män vid ringside som under andra halvan av den här matchen. Hela NWO och hela D-Generation X ställde sig på var sin sida om de två kombatanterna. För det första, jag vill inte se en skakig Scott Hall rumla omkring runt ringen och för det andra överskuggade alla pensionärerna vad som pågick i ringen. WWE missade det här ögonblicket under Invasion-storylinen och har säkert grämt sig sedan dess. Femton år senare funkar det inte. Med en clean win för Triple H som kontrapunkt blev hela tillställningen ännu en variant av hur de gamla medlemmarna från The Kliq alltid kan göra som de vill. Synd på en lovande match. Matchbetyg: 2/5

 

 

Match 4: AJ Lee & Paige vs The Bella Twins

 

Att WWE behandlar sina kvinnliga wrestlare sunkigt är snarare en regel än ett undantag. AJ Lee har i sociala medier tillsammans med flertalet andra kvinnliga wrestlare försökt ändra på det under det senaste året. Det... har inte gått så bra. Huvudkortets fjärde match var precis lika kort och meningslös som de matcher dessa damer brukar få dras med. Det kanske kan komma att ändras någon gång, men denna gång var inte under Wrestlemania XXXI. Det är inte konstigt att WWE tappar alla sina kvinnor som kan wrestlas till sina konkurrenter. Jag väntar bara på att AJ Lee kommer försvinna. Matchbetyg: 2-/5

 

Match 5: Rusev (c) vs John Cena (U.S. Title)


Berättelsen om amerikanska wrestlare mot ryska är inte direkt ny. Som en kvarleva av Kalla kriget kommer den här storyn upp gång på gång och för det mesta är det ganska trist. I fallet Rusev vs Cena har åtminstone en part gjort sitt jobb och spelar sin roll väldigt väl - och det är inte John Cena. Rusev har byggts upp som en ostoppbar maskin och gjorde en av kvällens mest spektakulära entréer till ryska nationalsången och körandes en tank. Det är sånt här fejder som vi sett tusen gånger innan behöver - spektakel! Rusev verkar också riktigt brutal. Det syns att han tränat både Muay Thai och Sambo på sättet han rör sig och gör sina moves. Han verkar helt enkelt trovärdig. Sen var det det vanliga köret. Efter att ha blivit halvt ihjälslagen lyckas Cena göra sina five moves of doom (tm) och vi hade en ny mästare. Fram tills dess lyckades dock Rusev återigen skina i ringen. Matchbetyg: 3-/5


Match 6: Bray Wyatt vs The Undertaker

 


Efter förra årets chockförlust för The Undertaker (den första på Wrestlemania någonsin) återvände The Dead Man till ringen för första gången sedan dess. Bray Wyatt, den självutnämnde "new face of fear", var på pappret en intressant matchning till Undertaker. Båda två är fruktansvärt duktiga på att agera ut en wrestlinghistoria och det syns. Wrestlingmässigt var det bättre än Undertakers match förra året, men det är klart att han är till åren kommen. Något som lös med sin frånvaro var dock de spektakulära entréerna vi vant oss vid från båda wrestlarna. Visst, det var något utöver det vanliga, men inget att skriva hem om efter att man sett Triple H med sina T-800:s eller Rusev i en jäkla tank. Undertaker fick dock sin "hämnd" och frågan är om det blir en match mot Sting nästa år? Det är väl ungefär det enda som Taker har kvar att göra. Matchbetyg: 3/5

 

 

Match 7: Brock Lesnar (c) vs Roman Reigns (WWE Championship)

 

Om Rusev är brutal är det inget mot vad Brock Lesnar är. Jag är full av beundran för Lesnar och tror att om hans karriär i UFC inte fått ett abrupt slut i och med hans divertikulit så hade han kunnat vara champ än. Om man slår Randy Coture i sin tredje MMA-match någonsin är man något utöver det vanliga. Det är klart att WWE knappast är samma sak, men det faktum att man som tittare vet att Lesnar kan slåss med de bästa på riktigt gör att han också får en trovärdighet i ringen som få andra har. Och hans moves... jävlar, hans moves. Den här matchen var den enda under kvällen som också hade en känsla av stormatch. Publiken var på tårna, Lesnar plockade ner Reigns på jorden och allt var som det skulle. Sen kom Seth Rollins inspringande med sitt Money In The Bank-kontrakt, stal titeln och avslutade Wrestlemania XXI i ett antiklimax som inte ens en blind höna hade kunnat missa.  Matchbetyg: 3+/5

 

Jag måste säga att Wrestlemania XXI var en besvikelse, men inte en överraskande sådan. Med en build-up som varit allt annat än bra har WWE konstant skjutit sig i foten. Det behövs nytt blod hos det kreativa teamet i WWE när slutbetyget blir en ljummen 3/5 för årets största wrestlingevenemang. Bah. Tack och lov har WWE nu valt in den mest uppenbara mannen som inte var i Hall of Fame sedan innan, The Macho Man Randy Savage. Dessutom, att se Ronda Rousey i en WWE-ring var minst sagt coolt. Annat än det... tja... underväldigande.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulf - Söndag 20 okt 16:00


    Regi: Vince Gilligan Manus: Vince Gilligan Skådespelare: Aaron Paul, Jesse Plemons, Charles Baker mfl. Produktionsbolag: Sony Pictures Television/High Bridge Productions/Gran Via Productions År: 2019 Längd: 122 min Land: USA Sv...

Av Ulf - Torsdag 17 okt 18:24


    Regi: Abe Forsythe Manus: Abe Forsythe Skådespelare: Lupita Nyong'o, Josh Gad, Alexander England mfl. Produktionsbolag: Made Up Stories/Protagonist Pictures/Snoot Entertainment År: 2019 Längd: 93 min Land: Storbritannien/Australi...

Av Ulf - Tisdag 15 okt 19:15


  Regi: Vincenzo Natali Manus: Vincenzo Natali (baserad på Stephen Kings och Joe Hills kortroman) Skådespelare: Laysla De Oliveira, Avery Whitted, Patrick Wilson mfl. Produktionsbolag: Copperheart Entertainment & Netflix År: 2019 Längd...

Av Ulf - Söndag 6 okt 14:43

    FFF Dag 9: Ut med flaggan i topp!   Ännu en festival läggs till handlingarna och jag är mer än nöjd både med sista dagen och med festivalen i stort. Det kanske mest talande för 2019 års upplaga av FFF är hur jämna årets filmer var. Den g...

Av Ulf - Lördag 5 okt 13:45

  FFF Dag 8: Snarkthriller, briljant psykodrama och galna japaner   Nästsista dagen för 2019 års upplaga av Fantastisk Filmfestival bjöd på tre väldigt annorlunda filmer, både sett till tematik och kvalitet. Jag inledde kvällen med att screena...

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Skitfin kultur med Blogkeen
Följ Skitfin kultur med Bloglovin'

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Senaste kommentarerna


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se