Regi: John Maloof & Charlie Siskel

Manus: John Maloof & Charlie Siskel

Medverkande: Vivian Maier, John Maloof, Daniel Arnaud mfl.

Produktionsbolag: Ravine Pictures

År: 2013

Längd: 84 min

Land: USA

Svensk åldersgräns:  Ej bedömd, troligen Btl

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2714900/

 

John Maloof, till vardags mäklare, håller på att samla material för en bok om stadsdelen han bor i. På en auktion bjuder han på vinst och förlust hem en låda med fotonegativ för att ha som bildmaterial till boken. Han blir förvånad över kvaliteten på bilderna och hittar ett namn på fotografen - Vivian Maier. Där tar dock spåren slut. Ingen verkar veta vem Maier är eller var. Maloof bestämmer sig för att dokumentera sin jakt på en tidigare helt okänd fotograf av allra högsta rang.

 

Att aldrig ha arbetat med film tidigare stoppade inte John Maloof från att berätta den fantastiska historien om Vivian Maier, och tack och lov för det. Det är nästan symptomatiskt när man tänker på Maiers tämligen anonyma liv - om Maloof hade varit likadan hade vi troligen aldrig fått lära känna Maiers bildskatt. Visserligen har han haft hjälp av den mångt mycket meriterade Charlie Siskel (som bland annat arbetat med Michael Moore), men Maloofs förstlingsverk är ändå ytterst imponerande detektivarbete.

 

Maiers liv och leverne är minst sagt speciellt och Maloof målar tillsammans med folk som kände henne en bild av en kvinna som aldrig riktigt släppte in någon i sitt liv. Vem hon var, vad som hade hänt henne och varför hon upprepande gånger uppgav falsk identitet är alla frågor som gör historien allt märkligare. Finding Vivian Maier är dock långt ifrån en okritisk hyllning av en mästerlig fotograf. Utan att avslöja för mycket kan jag nämna att Maloof gör en djupdykning i Maiers mörkare sidor också.

 

Med ett bildspråk och berättande som inte verkar vara nybörjarens navigerar Maloof skickligt genom hela dokumentären. Finding Vivian Maier är årets Searching For Sugar Man (2012) om än inte riktigt lika tillfredsställande. Det är dock en mycket bra dokumentär.

 

Betyg: 4 bortglömda genier av 5 möjliga

 

 

Regi: Peter Jackson

Manus: Fran Walsh/Philippa Boyens/Peter Jackson mfl. (baserat på J.R.R Tolkiens roman)

Medverkande: Ian McKellen, Martin Freeman, Richard Armitage mfl.

Produktionsbolag: New Line Cinema/MGM/WingNut Films mfl.

År: 2014

Längd: 144 min

Land: Nya Zeeland/USA

Svensk åldersgräns:  11

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2310332/

 

Den sista delen i Peter Jacksons Hobbit-saga tar vid precis där den förra slutade. Draken Smaug har vaknat från sin slummer och anfaller Lake-town med full kraft. Problemen slutar dock inte med Smaugs död. Dvärgarna och Bilbo beger sig till dvärgarnas förlorade kungadöme. Väl där börjar de andra ana att något är fel med deras ledare, Thorin. Han tycks påverkas av berget självt. Samtidigt marscherar både alver, orcher, dvärgar och de överlevande från Lake-town mot berget, alla för sina egna syften...

 

Jag har inte varit ett särskilt stort fan av Hobbit-filmerna, det medger jag gärna. I motsats till Jacksons triologi baserad på The Lord Of The Rings (2001 - 2003) har dessa inte lyckats fånga den episka känslan på alls samma vis . För någon som läst boken två gånger istället för tolv (som vissa av mina vänner) har jag inte varit imponerad av det utdragna historieberättandet och att karaktär x dyker upp y minuter endast för fan service. Därför hade jag inte särskilt höga förväntingar på den avslutande delen i sagan. Lite drygt 140 minuter senare måste jag erkänna att det här är den bästa av de tre filmerna baserade på boken och det med råge!

 

En film som främst fokuserar på ett stort slag hade kunnat bli en enda lång specialeffektsfest utan riktig känsla. Det var det jag hade emot The Return Of The King (2003) som mer kändes som en teknikdemonstration än en film. I The Battle Of The Five Armies (BOFA) finns det däremot gott om känsla, ett lite mer djuplodande tema än enbart gott mot ont och framförallt en helt annan överblick över striderna. Jag har ingenting emot actionladdad fantasy, men då vill jag ha två saker - tyngd och överblick. I BOFA ser du vad som händer, det är inte ett enda stort gytter av stridande CG-skapelser. I motsats till tidigare nämna The Return Of The King finns här heller inte femtielva fuskslut som varar i en hel evighet. BOFA är helt enkelt en mycket väl sammanhållen film och någon hittade till sist klippsaxen! Det här borde varit del två av två och de övriga filmerna kunde klippts ner till en. Då hade jag inte haft mycket ont att säga om dem heller.

 

Peter Jacksons äventyr i Tolkiens värld är över för den här gången, men om det är så här han kommer göra eventuella framtida adaptioner (det finns mer Tolkien att ösa ur) är jag med på noterna. Men gör då en film åt gången och planera inte tre från början, tack.

 

Betyg: 4 värdiga avslutningar på skakiga inledande delar av 5 möjliga

 

Best Motion Picture

 

American Sniper

Birdman

Boyhood

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

The Theory Of Everything

Selma

Whiplash

 

 

 Best Performance By An Actor In A Leading Role

 

Steve Carrell (Foxcatcher)

Bradley Cooper (American Sniper)

Benedict Cumberbatch (The Imitation Game)

Michael Keaton (Birdman)

Eddie Redmayne (The Theory Of Everything)

 

 

Best Performance By An Actress In A Leading Role

 

Marion Cotillard (Two Days, One Night)

Felicity Jones (The Theory Of Everything)

Julianne Moore (Still Alice)

Rosamund Pike (Gone Girl)

Reese Witherspoon (Wild)

 

 

Best Performance By An Actor In A Supporting Role

 

Robert Duvall (The Judge)

Ethan Hawke (Boyhood)

Edward Norton (Birdman)

Mark Ruffalo (Foxcatcher)

J.K Simmons (Whiplash)

 

Best Performance By An Actress In A Supporting Role

 

Patricia Arquette (Boyhood)

Laura Dern (Wild)

Keira Knightley (The Imitation Game)

Emma Stone (Birdman)

Meryl Streep (Into The Woods)

 

Best Achievment In Directing

Alejandro González Iñárritu (Birdman)

Richard Linklater (Boyhood)

Bennett Miller (Foxcatcher)

Wes Anderson (The Grand Budapest Hotel)

Morten Tyldum (The Imitation Game)

 

 

Best Original Screenplay

Birdman

Boyhood

Foxcatcher

The Grand Budapest Hotel

Nightcrawler

 

 

Best Adapted Screenplay

 

American Sniper

The Imitation Game

Inherent Vice

The Theory Of Everything

Whiplash

 

 

Best Animated Feature

 

Big Hero 6

The Boxtrolls

How To Train Your Dragon 2

Song Of The Sea

The Tale Of Princess Kaguya

 

Best Foreign Language Film

 

Wild Tales (Argentina)

Tangerines (Estonia)

Timbuktu (Mauritania)

Ida (Poland)

Leviathan (Russia)

 

Best Cinematography

 

Birdman

The Grand Budapest Hotel

Ida

Mr. Turner

Unbroken

 

Best Editing

 

American Sniper

Boyhood

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Whiplash

 

Best Production Design

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Interstellar

Mr. Turner

Into The Woods

Best Costume Design

 

The Grand Budapest Hotel

Inherent Vice

Into The Woods

Mr. Turner

Maleficent

 

 

Best Makeup & Hairstyling

 

Foxcatcher

The Grand Budapest Hotel

Guardians Of The Galaxy

 

Best Original Score

 

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Interstellar

Mr. Turner

The Theory Of Everything

 

 

Best Original Song

 

Lost Stars (Begin Again)

I'm Not Gonna Miss You (Glen Campbell: I'll Be Me)

Everything Is Awesome (The LEGO Movie)

Glory (Selma)

Grateful (Beyond The Lights)

 

 

Best Sound Mixing

 

American Sniper

Birdman

Interstellar

Unbroken

Whiplash

 

 

Best Sound Editing

 

American Sniper

Birdman

The Hobbit: The Battle Of The Five Armies

Interstellar

Unbroken

 

 

Best Visual Effects

 

Captain America: The Winter Soldier

Dawn Of The Planet Of The Apes

Guardians Of The Galaxy

Interstellar

X-Men: Days Of Future Past

 

 

Best Documentary, Short

 

Best Documentary, Feature

 

 

Best Short Film, Animated

 

 

Best Short Film, Live Action

 

Aya
Boogaloo and Graham
Butter Lamp
Parvaneh
The Phone Call

 

 

Regi: Laura Poitras

Manus: N/A

Medverkande: Edward Snowden, Jacob Appelbaum, Julian Assange mfl.

Produktionsbolag: Praxis Films

År: 2014

Längd: 114 min

Land: USA/Tyskland

Svensk åldersgräns:  Ej bedömd, troligen Btl

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt4044364/

 

Januari 2013 får dokumentärfilmaren Laura Poitras ett krypterat mejl från signaturen Citizenfour. Personen bakom mejlet erbjuder Laura tillgång till en mängd hemligstämplade dokument som bland annat visar på exakt hur USA:s regering, genom verkställande från NSA, har infört ett övervakningssystem som skulle göra Big Brother grön av avund. Citizenfour visar sig vara analytikern och datoradministratören Edward Snowden. Det här är filmen om hur Snowden blev en av världen mest jagade män - trots att han egentligen bara avslöjade olagligheter som råkade vara utförda av en regering.

 

Det är väldigt lätt att tycka om Edward Snowden. I motsats till exempelvis Julian Assange ger Snowden ett intryck av att vara en väldigt jordnära person rik i både intellekt och humanism. Laura Poitras visar genom sin dokumentär ett mycket viktigt nutidshistoriskt skeende. Att Snowden får påminna en reporter om att det som sker just nu varken är en konspiration eller science fiction vittnar om hur enorma hans avslöjanden var. Trots den monumentala uppmärksamhet som Snowden fått sätter han dock alltid informationen, sanningen om man så vill, i första rummet. Han är kort sagt en mycket imponerande man.

 

Laura Poitras har fått betala dyrt för sin välgärning för att informera allmänheten. Citizenfour i princip säkerställer att hon inte kan återvända till USA utan att dras inför rätta. Likt Snowden lägger hon dock bort egot och låter istället historien tala för sig själv. Och vilken historia det är! Ett tv-ankare nämner att det är som en spionroman som kommit till liv, och ja, det är precis vad det är. Tekniskt hot av oanad magnitud? Check. En idealistisk hjälte? Check. Ett nät av lögner som sakta men säkert uppdagas? Check.

 

Det som gör Snowdens gärning så fascinerande är hans anspråkslöshet. Han vet redan från början att han kommer bli ett mål för USA:s regering. Det är väldigt tydligt när han och Laura har en konversation om den uppmärksammade Merkel-affären. Laura frågar honom om han tror att "Merkel" är ett kodnamn för någon annan, varpå Snowden svarar att NSA främst använder kodnamn för sina agenter och tillgångar och inte mål. Snowden går från att vara en tillgång, kodnamn Citizenfour, till att bli ett mål och varje steg på vägen är han fullt medveten om vad som håller på att hända. När han till sist får kommunicera med penna och papper för att vara helt säker på att hans konversationer inte loggas någonstans är cirkeln sluten - Snowden har blivit komplett avskuren ifrån den värld som han betalades av NSA för att övervaka.

 

Citizenfour är en förbannad modig film som alla bör se. Den har effektivt dömt både Snowden och Poitras till ett liv där de inte kan återvända hem. Sanningen gör ont och någon måste betala. Den här recensionen kommer också loggas. Vi vet redan att signalspaning i Sverige gagnar USA (exempelvis Pirate Bay-rättegången) och nämner du ord som "NSA", "Snowden" och "Merkel" är det ganska säkert att så fort jag klickar på publicera kommer det pinga en liten röd flagga någonstans. Om ni skulle råka läsa, lämna gärna en kommentar.

 

Betyg: 5 viktiga, viktiga filmer av 5 möjliga

 

 

Regi: Angelia Jolie

Manus: Joel & Ethan Coen/Richard LaGravenese/William Nicholson (baserat på Laura Hillenbrands bok)

Medverkande: Jack O'Connell, Domhnall Gleeson, Takamasa Ishihara mfl.

Produktionsbolag: 3 Arts Entertainment/Jolie Pas/Legendary Pictures

År: 2014

Längd: 137 min

Land: USA

Svensk åldersgräns:  15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1809398/

 

Den sanna historien om hur Louis Zamperini, talangfull långdistanslöpare och olympier, under andra världskriget överlever en kraschlandning med sitt bombplan bara för att tillfångatas av fiendestyrkor. Louis och hans ende överlevande vän från planet förs till ett ökänt läger utanför Tokyo där intendenten, kallad The Bird av fångarna, tar ett särskilt intresse för Louis. Till varje pris vill han knäcka olympiern...

 

Unbroken är kort sagt en jävla soppa. Vi har en kortare skildring om Louis glansdagar i löpspåret, en överlevnadshistoria till havs och en fånglägerskildring. De två förstnämnda utgör mer än halva filmen och på denna speltid får vi i princip inte veta någonting alls om Louis som person. Vad han gör ja, men inte vem han är. Det är så illa skrivet att vi exempelvis inte har en aning om att han har en älskad flickvän han längtar hem till under kriget utan får först läsa om henne i filmens eftertexter. Vidare får vi endast små ledtrådar här och där om vad som egentligen driver Louis till att i princip utmana The Bird i varje tillfälle han får. Är det stolthet? Varför känner han denna stolthet som de andra inte tycks känna? Är det ren dumhet? Visst, det är en möjlighet. Poängen är att det aldrig förklaras eller ges några insikter i Louis som karaktär. Vem är den här människan och varför ska jag bry mig mer om honom än om någon av de andra krigsfångarna?

 

Det mest överraskande med Unbroken är att det bland andra är Joel & Ethan Coen som ligger bakom manuset. Att de gav registolen till Angelina Jolie av alla människor tyder förhoppningsvis på att de inte själva trodde på den här historien. Jolie är inte en multikonstnär. Eller vad vet jag? Det kanske finns andra saker hon kan förutom att skådespela, men regissera är inte en av dem. Det är klumpigt, ur takt och att Jolie ens var påtänkt för en Oscarsnominering för det här är obegripligt.

 

Unbroken räddas upp till ett godkänt betyg av den tekniska expertisen. Fotot är bra och även saker som ljud och klippning ligger klart över medel. På det hela taget kan jag dock inte rekommendera den här filmen. Särdeles trist, tomt och utan inblick i vare sig Louis eller de andra karaktärerna.

 

Betyg: 2 klubbade hajar av 5 möjliga

 

Regi: Ava DuVernay

Manus: Paul Webb

Medverkande: David Oyelowo, Carmen Ejogo, Tom Wilkinson mfl.

Produktionsbolag: Cloud Eight Films/Celador Films/Harpo Films mfl.

År: 2014

Längd: 128 min

Land: USA/Storbritannien

Svensk åldersgräns:  15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1020072/

 

Selma, Alabama, 1965: Martin Luther King Jr. anländer till staden som ett steg i sin kampanj att säkra rösträtten för USA:s svarta befolkning. I ett politiskt klimat som blir allt våldsammare för de aktiva i Medborgarrättsrörelsen ställs King och hans bundsförvanter mot den djupt rasistiske sheriffen i staden samtidigt som han måste balansera sitt förhållande till USA:s president, Lyndon B. Johnson.

 

Selma är en av de där filmerna som försöker så himla mycket och lyckas här och där. Det är viktiga nutidshistoriska skeenden att berätta om, men om jag ska vara ärlig hade jag förväntat mig mer. Jag kan inte klaga på skådespelarinsatserna. David Oyelowo är mycket bra i rollen som Dr. King, och vilket annat år som helst hade han blivit Oscarsnominerad för sin prestation. Nu är fältet till just Best Actor extremt starkt i år, vilket Oyelowo förlorade på. Hur som helst har han hjälp av många duktiga birollsskådespelare, kanske allra främst Tom Wilkinson som LBJ. Scenerna mellan Wilkinson och Oyelowo är tillsammans med marschscenerna filmens höjdpunkter.

 

Istället är det manuset som ställer till det för Selma. Att basera en film på endast ett händelseförlopp i MLK:s liv är vanskligt då det innebär en svår balansgång mellan att vara för djupgående och det rakt motsatta, att vara för svepande. Selma faller, trots sin speltid på över två timmar, in i den andra kategorin. Många intressanta personliga förhållanden får knappt någon speltid alls. Exempelvis har spänningarna mellan MLK och den nu reformerade Malcolm X i princip inte fått något utrymme alls. 

 

Det märks också att Ava DuVernay inte har särskilt många långfilmer som regissör bakom sig. Hon pendlar mellan att vara fullständigt briljant (exempelvis det ökända bombattentatet i Birmingham) och med att göra mycket konstiga val, såsom filmens avslutande kvart. Det står helt klart att DuVernay är en talangfull filmskapare, men att ge henne ansvaret för den första större biografifilmen om MLK kanske inte var helt genomtänkt.

 

Selma är trots min kritik över genomsnittet. Här finns dock mycket potential som aldrig kommer till ordentligt uttryck. Den kommer säkert bli en favorit för landets historielärare att använda i undervisningssyften dock!

 

Betyg: 3 ... fast kolla den historiska autenciteten av 5 möjliga

 

Best Motion Picture

 

American Sniper

Birdman

Boyhood

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

The Theory Of Everything

Selma

Whiplash

 

 

 Best Performance By An Actor In A Leading Role

 

Steve Carrell (Foxcatcher)

Bradley Cooper (American Sniper)

Benedict Cumberbatch (The Imitation Game)

Michael Keaton (Birdman)

Eddie Redmayne (The Theory Of Everything)

 

 

Best Performance By An Actress In A Leading Role

 

Marion Cotillard (Two Days, One Night)

Felicity Jones (The Theory Of Everything)

Julianne Moore (Still Alice)

Rosamund Pike (Gone Girl)

Reese Witherspoon (Wild)

 

 

Best Performance By An Actor In A Supporting Role

 

Robert Duvall (The Judge)

Ethan Hawke (Boyhood)

Edward Norton (Birdman)

Mark Ruffalo (Foxcatcher)

J.K Simmons (Whiplash)

 

Best Performance By An Actress In A Supporting Role

 

Patricia Arquette (Boyhood)

Laura Dern (Wild)

Keira Knightley (The Imitation Game)

Emma Stone (Birdman)

Meryl Streep (Into The Woods)

 

Best Achievment In Directing

Alejandro González Iñárritu (Birdman)

Richard Linklater (Boyhood)

Bennett Miller (Foxcatcher)

Wes Anderson (The Grand Budapest Hotel)

Morten Tyldum (The Imitation Game)

 

 

Best Original Screenplay

Birdman

Boyhood

Foxcatcher

The Grand Budapest Hotel

Nightcrawler

 

 

Best Adapted Screenplay

 

American Sniper

The Imitation Game

Inherent Vice

The Theory Of Everything

Whiplash

 

 

Best Animated Feature

 

Big Hero 6

The Boxtrolls

How To Train Your Dragon 2

Song Of The Sea

The Tale Of Princess Kaguya

 

Best Foreign Language Film

 

Wild Tales (Argentina)

Tangerines (Estonia)

Timbuktu (Mauritania)

Ida (Poland)

Leviathan (Russia)

 

Best Cinematography

 

Birdman

The Grand Budapest Hotel

Ida

Mr. Turner

Unbroken

 

Best Editing

 

American Sniper

Boyhood

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Whiplash

 

Best Production Design

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Interstellar

Mr. Turner

Into The Woods

Best Costume Design

 

The Grand Budapest Hotel

Inherent Vice

Into The Woods

Mr. Turner

Maleficent

 

 

Best Makeup & Hairstyling

 

Foxcatcher

The Grand Budapest Hotel

Guardians Of The Galaxy

 

Best Original Score

 

The Grand Budapest Hotel

The Imitation Game

Interstellar

Mr. Turner

The Theory Of Everything

 

 

Best Original Song

 

Lost Stars (Begin Again)

I'm Not Gonna Miss You (Glen Campbell: I'll Be Me)

Everything Is Awesome (The LEGO Movie)

Glory (Selma)

Grateful (Beyond The Lights)

 

 

Best Sound Mixing

 

American Sniper

Birdman

Interstellar

Unbroken

Whiplash

 

 

Best Sound Editing

 

American Sniper

Birdman

The Hobbit: The Battle Of The Five Armies

Interstellar

Unbroken

 

 

Best Visual Effects

 

Captain America: The Winter Soldier

Dawn Of The Planet Of The Apes

Guardians Of The Galaxy

Interstellar

X-Men: Days Of Future Past

 

 

Best Documentary, Short

 

 

Best Documentary, Feature

 

 

Best Short Film, Animated

 

 

Best Short Film, Live Action

 

Aya
Boogaloo and Graham
Butter Lamp
Parvaneh
The Phone Call

 

Regi: Jean-Pierre Dardenne & Luc Dardenne

Manus: Jean-Pierre Dardenne & Luc Dardenne

Medverkande: Marion Cotillard, Fabrizio Rongione, Catherine Salée

Produktionsbolag: Les Films du Fleuve/Archipel 35/BIM Distribuzione mfl.

År: 2014

Längd: 95 min

Land: Belgien/Frankrike/Italien

Svensk åldersgräns:  11

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2737050/

 

Sandra har det inte lätt. Efter en depression som tvingat henne sjukskriva sig är det inte säkert att hon har något jobb när hon kommer tillbaka. Hennes kollegor har nämligen fått reda på att om Sandra kommer tillbaka så kommer företaget inte kunna betala ut deras bonus - något som flertalet anställda verkligen behöver. När Sandra får reda på att en av hennes överordnade spridit falsk information om henne inser hon att hon måste kämpa för sitt jobb. Nu har hon en helg på sig för att ändra på folks beslut inför måndagens nya omröstning.

 

Kan kontinental socialrealism vara något? Nej, det är det sällan och Two Days, One Night är inget undantag. Jean-Pierre Dardennes & Luc Dardennes har skrivit ett manus som tar i princip varje utväg det kan när det kommer till konflikt. De få tillfällen det verkligen hettar till är det över snabbt och tittaren får följa Sandras eviga road trip genom franska förorter och träffar med mer eller mindre ångerfulla kollegor. Det är här filmen brister rejält. I alla möten som Sandra går igenom under den helg som filmen utspelar sig under är det bara ett eller två som riktigt problematiserar vad det skulle betyda att mista den där bonusen. De flesta har småborgerliga invändningar som renovering som måste ske just nu eller att "jag har minsann jobbat för de här pengarna". Faktum är att hennes kollegor, med ett eller två undantag, inte får några personligheter att tala om. Istället har vi Sandra själv, och det är ett problem i sig.

 

Visst, jag har lika mycket empati för deprimerade personer som vem som helst (jag har själv varit där), men ärligt talat är en kliniskt deprimerad karaktär inte någon som är särskilt intressant att följa om man inte ger hen en ordentlig bakgrundshistoria. Sandra får ingen sådan alls. Faktum är att vi inte vet varför hon blev sjukskriven förrän alldeles för långt in i filmen. Allt det här gör Two Days, One Night till en visserligen välspelad men ack så långsam och utdragen historia. Slöseri med fint skådespel från Cotillard.

 

Betyg: 2 deprimerade fransyskor av 5 möjliga