Regi: Dwight H. Little

Manus: Alan B. McElroy

Medverkande: Brandon Lee, Powers Boothe, Nick Mancuso mfl.

Produktionsbolag: 20th Century Fox

År: 1992

Längd: 95 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0105219/

Jake försöker pussla ihop sitt liv efter han blev vittne till hur hans far dog i kravallerna på Himmelska fridens torg. Händelsen har gjort honom bitter och totalt ointresserad av politik. När Jake trots allt blir inlurad på ett studentmöte om den politiska situationen i Kina blir han vittne till hur en eftersökt heroinsmugglare skjuter ihjäl en konkurrent. Nu är Jake ett jagat villebråd, både av knarkkungen och av polisen som vill att han ska vittna mot den förra.

Rapid Fire är en film som summerar den tidiga 90-talsactionfilmen på ett fantastiskt sätt. Vi har alla beståndsdelar för en riktigt "ball rulle" (icke att förväxlas med en "bra rulle"). Vi har en knarkkung av asiatisk härkomst som en av huvudskurkarna. Fem år tidigare hade karaktären kommit från Latin- eller Sydamerika. Vidare har vi ylande elgitarrer och saxofoner i soundtracket, alla typecastade snubbar från åren runt 1990 (Dustin Nguyen, någon?) och en papperstunn story som ursäkt för att sparka röv. Det roliga med den här typen av filmer är att många ändå producerades av större studios, i detta fallet 20th Century Fox, så actionscenerna brukar inte sakna budget precis.

Det här är riktigt hjärndött, men befriande så. Brandon Lee gör sin enda större roll innan hans alldeles för tidiga död under inspelningen av The Crow (1994) och gör helt okej ifrån sig. Till skillnad från sin ikon till far kunde Brandon åtminstone skådespela lite. Han gör riktigt bra ifrån sig i ovanstående film, men här har han kanske inte världens bästa manus att luta sig mot. Powers Boothe, sorgligt bortglömd idag, gör också en typisk roll men med mycket hjärta. Actionscenerna är oftast riktigt bra och med en koreografi som amerikansk kampsportsfilm sällan brukar ha. Den påminner bra mycket mer om genrefilmerna från Hong Kong än jämförbara amerikanska filmer.

För dig som vill ha en kul stund i soffan utan att behöva tänka för mycket är det här en liten guldklimp. Att den är så uselt skriven att den blir ofrivilligt rolig är också ett plus.

Betyg: 3- maffiastereotyper av 5 möjliga