Alla inlägg under april 2009

Av Ulf - 30 april 2009 12:45

 


Daniel växer upp i 1950-talets Spanien - ett land som fortfarande lider av inbördeskrigets arv och Francodiktaturens hårda styre. Daniels far äger ett bokantikvariat och således blir även Daniel intresserad av litteratur. En dag tar hans far med honom till "De bortglömda böckernas gravkammare" - ett arkiv där böcker som glömts bort, anses för farliga eller på något annat sätt hotas att försvinna, förvaras. Daniel får i uppdrag att hitta en bok att "adoptera" och behålla som sin egen. Hans val faller på "Vindens Skugga". Daniel blir trollbunden av boken och försöker hitta fler romaner av författaren, Julian Carax, men börjar efter ett tag inse att det är någon som försöker radera alla spår Carax lämnat efter sig. Någon som dessutom börjar fatta intresse för Daniel och hans bok.

Det är inte särskilt ofta man hittar en bok som både lyckas fullständigt fånga ens intresse samtidigt som den lyckas vara stor litteratur. Det finns gott om författare som lyckas med det förstnämnda - att skriva en bok du inte kan lägga ifrån dig - men det är väldigt få som samtidigt lyckas få dig njuta av språket, bära karaktärerna med dig och göra historien nästan till en del av dig själv. Det är delvis för dessa sällsynta ögonblick som jag läser överhuvudtaget. Carlos Ruiz Zafón är en av författarna som lyckas med båda punkterna och lämnar mig totalt tillfredsställd som läsare om det inte hade varit för en punkt - jag vill ha mer!

Språkdräkten är magnifik och har en sällsam kvalité som påminner mig om dels romantikens författare och dels modernisterna. Det är en tillbakagång till en konst som jag sällan hittar i samtida litteratur och här måste jag dessutom ge översättaren, Yvonne Blank, en eloge. Vidare är karaktärsutvecklingen väl porträtterad och den sociala kritiken mot Francodiktaturen frän om än aldrig övertydlig. Det enda som får litteratursnobben i mig att muttra lite är att boken blivit en försäljningssuccé. Den här berättelsen är min! säger en liten röst i bakhuvudet medan en annan röst säger att om jag nu tycker så mycket om den är det nästan min plikt att informera andra om den. Hur som helst, om ni läser en bok i år, läs den här.

Betyg: 5 mystiska främlingar med tvivelaktiga motiv av 5 möjliga

ANNONS
Av Ulf - 29 april 2009 12:00



 Bröderna Coen är intressanta som filmskapare. De lyckas  både vara publikfavoriter och få bra betyg av skitnödiga recensenter, vilket gör dem ganska unika i dagens filmvärld. Oavsett om de gör thrillers, så som Fargo eller No Country For Old Men, eller komedi (Oh Brother, Where Art Thou?, Arizona Junior) kan man ganska snabbt identifiera deras filmer på den säregna människobilden som ges. Karaktärerna i Coens filmer är alltid överdrivna, nära stereotyper, men lyckas ändå bli klassiker eftersom de alltid har något som bryter av den annars stereotypa normen. Så är också fallet med The Big Lebowski.


Jeffrey Lebowski, a.k.a The Dude, lever ett lugnt liv fyllt med bowling, gammal rockmusik och syraflashbacks lite då och då. Hans tillvaro vänds dock upp och ner då han en dag blir attackerad av två män i sin lägenhet som frågar honom var pengarna är. The Dude, uppenbarligen inte en man med medel, frågar om de inte tagit fel på person vilket männen inser att de har gjort. Där kunde historien slutat, men när en av männen bestämmer sig för att pissa på The Dudes matta dras The Dude in i en kidnappningshistoria med tyska nihilister, affärsmagnater och feministiska konstnärer. Ah, bröderna Coen strikes again.


The Big Lebowski är en underbar film. Jag har sett den omkring tio gånger och skrattar fortfarande åt den. Skådespelarna är briljanta, från Jeff Bridges som The Dude till Peter Stormare som den tyske nihilisten/porrstjärnan Karl Hungus. Men den som stjäler showen allt som oftast är John Goodman som fullblodspsykopaten Walter - en man som inte riktigt har kommit över Vietnam om vi säger så. Två mindre roller att också hålla ögonen på är den alltid servärde Philip Seymour Hoffman som pappersvändare och Julianne Moore som feministisk konstnär. Manuset är lysande och kan ses som både en komedi och en deckare och musiken är som alltid i bröderna Coens filmer minutiöst utvald av T Bone Burnett. Om ni inte har sett filmen, gör det nu. Om ni har sett den, se om den.


Betyg: 4 starkt pårökta övervintrade hippies av 5 möjliga

ANNONS
Av Ulf - 10 april 2009 00:30

 



James T Kirk är en ung man på glid trots sin uppenbara intelligens. Efter att ha antagits till Stjärnflottan börjar han dock reda upp sitt liv samtidigt som han retar gallfeber på både befälen och läraren Spock. Efter att ett nödrop från Vulcan har nått flottan måste samtliga rekryter bemanna de kvarvarande skeppen för att undersöka saken.

Jag har haft några timmar på mig att smälta den senaste installationen i franchisen som förändrade mitt liv - Star Trek. Så vad tyckte ärketrekkien? För att försöka mig på ett onomatopoetiskt uttryck för att sammanfatta mina känslor: Wiiiih-Njaaaa-WTF-Mhm-Wiiih-Hmm...Spänn fast er för den nördigaste recensionen i galaxen.

Star Trek har en fin och lång historia som populärkulturellt fenomen. Fyrtio år av karaktärsporträtt, intriger, krig, lite kärlek och annat trevligt. Hur förvaltar J.J Abrams detta arv? Han förvaltar det väldigt, väldigt, dåligt. Därmed inte sagt att filmen är dålig. Vad gode herr Abrams har gjort är att starta om från början, plocka bort det han inte gillade med originalserien (det vill säga intelligens, moralfrågor och filosofiska utläggningar) och gjort en actionrulle. Visst, det refereras till de föregående serierna och filmerna både högt och lågt, men när man så in i grunden förändrar maktbalansen i det universum vi trekkies kommit att älska är det inte utan att man sitter där med några elefantstora frågetecken svävande över huvudet.

Jag har en lista på femtielva detaljer att klaga över men det skulle inte någon som inte har si så där ett halvt liv av Star Trekbesatthet bry sig om. Men, i stora drag är det dessa detaljer som stör mig. Spoilers a plenty:


1. De sprängde Vulcan. Eller de...imploderade Vulcan för att vara exakt. Jesus Maria och alla de enögda getterna! De gjorde sig av med Vulcan! Snacka om en spark i kontinuitetens fiktiva skrev. Abrams måste vara äckligt nöjd med att ha förstört 40 års kontinuitet på egen hand. Duktig pojke.

2. Vad i helsike gör en Jem Hadar tillsammans med Scotty?

3. Romans mellan Spock och Uhura? Men jisses...

4. Klippningen suger helt enkelt. Många av actionscenerna är så jobbigt klippta att man inte se vad som händer på skärmen.

5. Vem är alla de där utomjordingarna i flottan? De ser ut som dockor! Det är inte Star Wars det här!


Ok, så långt för de dåliga sakerna. De bra sakerna då?

1. Castingen är makalös. De har verkligen hittat rätt skådespelare till alla karaktärer. Chris Pine gör en grym Kirk, Zachary Quinto en lika grym Spock och Karl Urban är helt rätt som McCoy.

2. Tempot är snabbt och manuset intressant på ett matinéfilmssätt.

3. Leonard Nimoy är tillbaka!

4. Effekterna är riktigt, riktigt bra. Skeppen känns för första gången som tunga maskiner och inte något man kan bryta itu med en tandpetare.

5. Filmen är helt enkelt kul att se.

Det är den här sista punkten som gör mig lite kluven. På ett sätt vill jag gärna hata den eftersom den förstör så otroligt mycket av den värld som jag älskar. Samtidigt inser jag att detta är en särdeles bra sci-fifilm och de är ganska sällsynta. Det är svårt att ge en riktigt bedömning än eftersom jag kan sätta min högra hand på att det kommer en uppföljare av något slag. Det kan bli en TV-serie eller film, men en uppföljare kommer. Jag väntar med att ge min mer djupgående analys tills dess och konstaterar helt enkelt att detta var en mycket bra sci-fifilm som är lätt att dras med i. Nybörjare såväl som veteraner har alla något att hämta här. Nu ska jag äta gravglass över Vulcan.

Betyg: 4 skalliga romulans av 5 möjliga

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<<
April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Skitfin kultur med Blogkeen
Följ Skitfin kultur med Bloglovin'

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Senaste kommentarerna


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se