Senaste inläggen

Av Ulf - Måndag 14 juni 17:52

 


Klang och jubel när första säsongens bästa film koras och vi är... tämligen överens. Ulf googlar saker som kommer ge honom konstig reklam att ta ställning till och Linda har vänner som gör... saker. Quizmaster Matti kastar in en skruvboll när tre filmer ska tävla mot varandra helt plötsligt! Gustav har sin egen tolkning om när räkorna kommer tillbaka från rymden (it makes sense! I promise!), men Linda har visst agg mot dessa lögnaktiga kräftdjur! Jag förstår henne! Häng med vidare i säsong 2 där vi ska börja med att prata om pestsmittade hundar. Det ni!

 

 

Av Ulf - Onsdag 9 juni 20:30


Regi: Bartosz M. Kowalski

Manus: Bartosz M. Kowalski/Jan Kwiecinski/Mirella Zaradkiewicz

Medverkande: Julia Wieniawa-Narkiewicz, Michal Lupa, Wiktoria Gasiewska mfl.

Produktionsbolag: Akson Studio/Plan Zet/Polski Instytut Sztuki Filmowej

År: 2020

Längd: 102 min

Land: Polen

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt11240506/

 

Jag brukar ju göra lite throwbacks och dylikt under sommarmånaderna med tanke på att antalet filmer som släpps då ofta inte är så ohyggligt många. I år har jag tänkt göra något lite annorlunda. Förutom Schlock Summer, där jag tittar på gammal kultfilm med skräckförtecken, hade jag tänkt en ny serie - Internationella skrik. I denna kommer varje del ha en recension av en skräckfilm från ett nytt land. Varför? För att det är kul.. .typ.

 

I denna, den första delen, tittar vi på en polsk skräckfilm från förra året, Bartosz M. Kowalskis Nobody Sleeps In The Woods Tonight (2020). Och ja, jag använder de internationella engelska titlarna om det finns en. Jag orkar inte ställa om tangentbordet för varannan mening!

 

Ett gäng ungdomar ska spendera några veckor på ett läger för teknikberoende. Istället för smartphones och surfplattor blir det långvandring och vildmarksliv. Det finns dock något i skogarna som vill dem illa... eller tja, vill alla illa.

 

Vad är bloggens första regel? Inget bra händer någonsin i skogen. Det visar sig att den regeln även kan översättas till polska skogar. Bartosz M. Kowalskis skräckrulle följer en tämligen typisk struktur för en slasher enligt alla konstens regler. Det är den gamle mannen som varnar ungdomarna för att skogen är farlig, det är lössläppta tonåringar som möter snabba och blodiga öden och det finns en final girl som är lätt att tycka om. Ändå har Nobody Sleeps In The Woods Tonight något som lyfter den över genomsnittet. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men om jag skulle peka ut något är det den bisarrt svarta humor som vävs in i manuset. Många av birollskaraktärerna är minnesvärda och här finns några scener som jag tror inte riktigt föll det väldigt katolska Polen i smak i sina insinuationer om vad präster tycker om att göra på fritiden...

 

Nobody Sleeps är en smula för lång för att hålla hela vägen ut, men med ett manus späckat med filmiska citat från slashergenrens historia i både bild och musik och specialeffekter över genomsnittet hade jag ändå ganska roligt! Som slasher betraktat är den formelmässig, fast på ett bra sätt. Inte helt fy skam och en bra film att börja min internationella skräckvandring med.

 

Betyg: 3+ skurkar i behov av hudvård av 5 möjliga


  

Av Ulf - Måndag 7 juni 13:03

 

På det igen med första omgångens andra... omgång. Ja, ni fattar. Precis som förra veckan snackar vi om poddåret som gått och får lite sköna tillbakablickar till när Matti nästan sket på sig (det är inte som ni tror!) och hur Ulf tappade konceptet fullständigt med det bästa skämt du någonsin hört om brännmärkningar. Också i det här avsnittet: hur blev Gustaf egentligen brudgden med hela svenska folket, kameler är onda och hur blev Lindas lore/lår ett av poddens kännetecken? Nästa vecka står slutstriden!

 

(Litet tillägg här angående något helt annat: Pandemin ställer till det rejält med filmdistributionen fortfarande och mitt avlönade jobb ställer höga krav just nu så därför har uppdateringarna uteblivit. Det ändras nästa vecka när Schlock Summer är tillbaka igen!)

 

 

 

 

Av Ulf - Måndag 31 maj 19:44

 

Det är ju inte varje vecka man får fira att en podd man är med i nästan är lika gammal som pandemin! Nåja, Ulf kom med lite senare, så han är fortfarande purung... och ödmjuk! Gustaf, allfadern, har guidat oss med järnhand och... nej, det har han inte. Han har varit en god och rättvis härskare som hävdar att podden är demokratisk. That's loser talk! Men vilken film var bäst under det gångna året? Matti har gjort kalkylerna, legat sömnlös om nätterna och skrikit i avgrunden för att ta fram ett rankingsystem. A shitload of films enter, one film leaves. Gör dock inte som Ulf och kolla upp mördar-Linda ("Smulan" även kallad) och hennes dark facts angående en viss dinosauriefilm. Damn, Linda! Damn! Del 2 kommer nästa vecka!

 

 

Av Ulf - Söndag 30 maj 18:45

 


Regi: Kevin Lewis

Manus: G.O Parsons

Medverkande: Nicolas Cage, Emily Tosta, Beth Grant mfl.

Produktionsbolag: JD Entertainment/Landafar Entertainment/Landmark Studio Group mfl.

År: 2021

Längd: 88 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt8114980/

 

En man blir strandad i en liten håla där det enda sättet han kan betala för reparationerna på sin bil är att arbeta av kostnaden. Samhällets borgmästare har ett jobb till honom på den nerlagda temarestaurangen Willy's Wonderland. Städa upp lite i hörnen, damma lite, bry dig inte om de mordiska dockorna som vill ha ihjäl dig. Ni vet, standardkontrakt. Den här gången har dock dockorna mött sin överman.

 

Nicolas Cages karriär tog ett svandyk runt millennieskiftet för att sen nästan blir "större". Idag är han egentligen mest känd för att han tar de knäppaste rollerna i de knäppaste filmerna, men vad folk ofta glömmer är att han är en riktigt bra skådespelare när han får rätt manus. Anledningen till alla de här "haha-kolla-på-när-Cage-freakar-ut-filmerna" är den enorma skuld han lyckades hamna i där allt försvann och sen skulle 13 miljoner dollar in i kvarskatt. Nu är han dock skuldfri sedan ett bra tag tillbaka och fortsätter göra sådana här filmer. Varför? För att det är enkelt och jävligt kul!

 

Okej, alla hans filmer av den här typen träffar knappast målet, men i och med att han gör så många är det ändå en förvånansvärt stor procent som gör det. Willy's Wonderland landar någonstans i mittfåran. Dockorna är creepy och välgjorda, Cage freakar ut men gör det utan dialog (han har inte en enda replik i filmen och är med i så gott som varje scen) och dockorna behöver nog en fackförening efter allt våld de utsätts för. All good.

 

Det finns dock inte heller något som riktigt sticker ut med den här filmen i Cages filmografi. Om det hade varit vilken annan skådis som helst hade man tappat hakan av galenskapen, men det krävs lite mer för att komma över den ribban för Cages filmer nu. Gillar du kitsch och splatter är dock Willy's Wonderland en riktigt kul stunds verklighetsflykt.

 

Betyg: 3+ docksplatterscener av 5 möjliga

Av Ulf - Torsdag 27 maj 08:27

 


Regi: Rose Glass

Manus: Rose Glass

Medverkande: Morfydd Clark, Jennifer Ehle, Lily Frazer mfl.

Produktionsbolag: Escape Plan Productions/BFI Film Fund/Film4

År: 2019

Längd: 84 min

Land: Storbritannien

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt7557108

 

Sjuksköterskan Maud har efter ett oklart trauma fått lämna sin anställning på det lokala sjukhuset, men fått anställning som hemvårdare för den döende dansaren Amanda. Maud har genom sina svårigheter utvecklat en extremt stark tro och mellan sjukvårdssessionerna samtalar hon med den (förklarligt nog) skeptiska Amanda om denna. Men är allt som det ska i huset? Och är allt som det ska med Maud?

 

De flesta skräckfilmer om tro är tämligen lika varandra - besatthet och/eller kamp mot demoner. Saint Maud vänder detta på huvudet och är ett långsamt och krypande karaktärsporträtt om en kvinna som antingen är på väg att helt gå upp i sin tro eller förlora den. Rose Glass debut som långfilmsregissör och manusförfattare kommer inte lämna dig oberörd.

 

Det tål att påpekas att det här inte är en film som far med stora gester och en jump scare per minut. Den kräver tålamod och fokus på ett sätt som de flesta skräckfilmer inte gör. Jag är dock lite frågande till genrebenämningen. För mig är det här mycket mer av en psykologisk thriller med vissa, mindre, skräckelement. Det kan göra filmen en otjänst i och med att jag inte tror den går hem hos gemene skräckfan.

 

Samspelet mellan de två huvudsakliga skådespelarna, Morfydd Clark (Maud) och Jennifer Ehle (Amanda) är en förutsättning för att den här filmen ska funka så bra som den gör och framförallt Ehle gör en mycket fin roll. Rose Glass manus låter de båda spela ut de dramatiska scenerna väl och deras begynnande vänskap gör att filmens upplösning blir så mycket mer effektiv.

 

Pandemin ställde till det för Saint Maud som skulle gått upp på biograferna redan för två år sedan. När den nu finns på video-on-demand istället gör dig själv en tjänst - koppla bort allt annat och släck ner rummet. Se den själv... och ha rena underkläder redo mot slutet av filmen.

 

Betyg: 4+ when you see it, you'll shit bricks av 5 möjliga

 

Av Ulf - Måndag 24 maj 14:27

 

Poddteamet som är så vita att de är genomskinliga tar sig an en av de mest framgångsrika skräckfilmerna någonsin med en afrobritt i huvudrollen. Gulfkriget (Gustaf vs. Ulf) bryter ut, men precis som verklighetens Gulfkrig v.1.0 är det över ganska fort. De flesta är dock fikalösa den här veckan, eftersom någon (Linda) var en halvtimme sen till inspelningen - trots att hon är så ung att hon fyllt 29 några år i rad nu! Matti kämpar på med sin proletärskorpa bäst han kan, referens 45254 till Varan-TV görs och segregationen mellan mjölk och Fruit Loops avhandlas. Sen har vi det till sist dokumenterat - Jennifer Connelly är antikrist. I alla fall om Ulf får bestämma (och det får han, för att det är hans blogg den här texten går ut via)! Och hur mycket kostar egentligen Gustaf att köpa? Den som lyssnar får se!

 

 

Av Ulf - Söndag 23 maj 19:37

 


Regi: Zack Snyder

Manus: Zack Snyder, Shay Hatten, Joby Harold

Medverkande: Dave Bautista, Ella Purnell, Omari Hardwick mfl.

Produktionsbolag: The Stone Quarry

År: 2021

Längd: 148 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: https://www.imdb.com/title/tt0993840/

 

Några år efter att Las Vegas isolerats på grund av att stadens innevånare blev attackerade (och uppätna) av zombies tar USA:s regering beslutet att det enda som finns att göra är att jämna staden med marken med en atombomb. Scott Ward, sedd som en evakueringens hjältar, kontaktas av den mystiske affärsmannen Tanaka med ett erbjudande - ta dig in i staden och stjäl innehållet i ett visst casinovalv och 50 miljoner är dina. Problemet är bara att bomben faller inom några dagar och Scott måste rekrytera ett team galet nog att ta erbjudandet.

 

Varför tillåter vi Zack Snyder göra film? Varför ser jag film av Zack Snyder? Det är de två huvudsakliga frågorna jag ställer mig efter att ha sett Army Of The Dead. Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker att Zack Snyders remake på Dawn Of The Dead (2004) är bland det bästa från den moderna zombievågen, men efter den har han bara gjort skräp. På senare tid har han dessutom gjort långt skräp. Att Snyder-cutta något har nästan blivit en meme vid det här laget och vad han brukar göra för att fylla ut tiden är att lägga på bombastiska körer, Jesussymbolik och folk som stirrar på varandra som att de aldrig sett en annan människa förr. Och så snurrar kameran.

 

Army Of The Dead är enligt rapport tidernas längsta zombiefilm. Original-Dawn Of The Dead (1978) är i sin längsta tappning omkring en kvart kortare och flyttas ner till andraplats på listan. Zack Snyder är dock inte George A. Romero. Han är inte ens Eli Roth. Army Of The Dead är ett mischmash av andra, bättre, filmer som Snyderfierats och körts genom ett populärkulturreferensfilter. Storyn är skrattretande, manuset läcker som ett såll och den är, på Snyders vis, tämligen snygg. Det är som det brukar vara alltså. Det som räddar filmen från bottenbetyg är dock casten.

 

Jag gillar Dave Bautista och har gjort så sedan han livnärde sig som wrestlare. Han ser ut och för sig som en legitim badass och han ligger klart över snittet av actionskådisar i talang. Men den som alltid får mitt hjärta att smälta är Tig Notaro. Notaro är kanske mest känd som komiker och för den i min mening bästa birollen i Star Trek: Discovery som kommendör Jett Reno, världens mest cyniska mekaniker. Hon spelar i princip samma roll här och äger varenda scen hon är med i fullständigt. Det är än mer imponerande eftersom hon lades in i filmen i post-production efter att skådisen som spelade rollen från början åkte dit för diverse saker han inte skulle gjort mot kvinnor. Alla Notaros scener är alltså greenscreenade och det funkar skitbra!

 

Tig Notaro och zombieslakt i all ära - det här är dock på tok för långt och dumt för att vara riktigt underhållande. Precis som det brukar vara med Snyder alltså.

 

Betyg: 2 odöda Elvisimitatörer av 5 möjliga

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se