Regi: Gonzalo López-Gallego

Manus: Brian Miller

Medverkande: Warren Christie, Ryan Robbins, Lloyd Owen mfl.

Produktionsbolag: Apollo 18 & Bekmambetov Projects Ltd. (BPL)

År: 2011

Längd: 86 min

Land: USA/Kanada

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1772240/

När Apollo 18:s uppdrag officiellt läggs i malpåse rekryteras tre astronauter till ett topphemligt uppdrag. De ska trots allt flyga till Månen och väl där placera ut radarutrustning för att spionera på Sovjet. Andra dagen på månytan börjar dock två av astronauterna uppleva hur saker försvinner, märkliga ljud stör dem om nätterna och till sist kommer chocken - en rysk rymdkapsel och en död kosmonaut. Men ryssarna har väl aldrig varit på Månen?

Apollo 18 drog verkligen ut på tiden. Så vitt jag minns skulle den haft sin premiär för lite drygt ett år sedan men flyttades fram till september i år. Därför hade jag också byggt upp mina förväntningar även om tidigare recensenter oftast sågat den längs med fotknölarna. Apollo 18 är inte en dålig film, men den blir tyvärr mest ett "meh" i slutändan. Det här är ännu en film med "upphittade filmer" och som sådan tillhör den de bättre i genren. Mest gemensamt har den med The Blair Witch Project (1999). Månen är en idealisk plats att sätta en skräck/sci-fi-film på. Precis som skogen i tidigare nämnda film är den ödslig, kall och hotande. Vad Apollo 18 inte lyckas lika bra med är det konspiratoriska manuset. Här finns logiska luckor som är så löjliga att jag vill skrika. Vem, allra minst tre välutbildade astronauter, skulle gå på att de skulle montera radarstationer på Månen? Eller det mest uppenbara problemet - om vi aldrig åkte tillbaka till Månen hur kom filmmaterialet till Jorden? Idén om ett hemligt uppdrag på Månen är dock väldigt intressant och skulle kunna bli öppningsakten till en helt annan film - en film eller berättelse som undertecknad tänker skriva. Jepp, om jag bara klagar så kan jag lika bra göra det själv, eller hur?

Skådespelarinsatserna är överlag helt okej även om ingen sticker ut nämnvärt. De "upphittade filmerna" är väldigt snyggt gjorda och har en hög autencitetsfaktor över sig. Så pass att en irriterad presstalesman för NASA helt sonika sa på en presskonferens att det här inte är en dokumentär utan en fiktiv historia. Med ett bättre manus hade den här filmen kunnat sparka seriös röv. Men kan du ha överseende med manusets brister och lämnar logiken i dörren är Apollo 18 en underhållande rulle. 

Betyg: 3 i rymden bör ingen kunna höra dig skrika av 5 möjliga