Regi: Andrew Haigh

Manus: Andrew Haigh (baserat på David Constantines novell)

Medverkande: Charlotte Rampling, Tom Courtenay, Geraldine James mfl.

Produktionsbolag: The Bureau

År: 2015

Längd: 95 min

Land: Storbritannien

Svensk åldersgräns: BTL

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt3544082/

 

Kate och Geoff ska fira sin 45:e bröllopsdag med en stor fest. Trots att de fortfarande älskar varandra är det inte alltid så lätt efter så lång tid. Det blir inte enklare av att Geoff får nyheterna att en gammal flickväns kropp har hittats, över 50 år sedan hon förmodades omkommen i Alperna - något som kommer prägla inte bara festen utan deras förhållande.

 

Det här med finstämda relationsdramer mellan äldre människor kan trilla i lika många fallgropar som dylikt dramer om yngre människor. Det verkar som att 45 Years hoppas på att kunna dölja sina brister genom att fokusera på åldrande mer än på relationen. Det blir till en långsam bekantskap som inte är utan sina meriter i skådespelet, men har ett tempo som en låst rollator.

 

De nämnda skådespelarinsatserna blir det som räddar 45 Years, men jag inte om jag håller med om alla hyllningsord för Charlotte Rampling, som i mina ögon gör en bra men tämligen oansenlig roll som Kate. Istället är det Tom Courtenay som stjäl showen som den ständigt något förvirrade Geoff. Geoff verkar som en mycket mer utarbetad karaktär än Kate som istället snarare reagerar på situationer än medverkar i dem aktivt.

 

Manuset är det stora problemet med 45 Years. Att låta Kate gå från att ha ett stabilt äktenskap till att bli svartsjuk på en kvinna som varit död i 50 år och som hon aldrig träffat är ett märkligt drag. Kanske har min generation en annorlunda inställning till det här med förhållanden, men jag kan inte riktigt se någon i min ålder gå helt i däck över att vår partner har haft ett liv innan oss. Så ja, kanske är det en generationsklyfta som gör att jag inte riktigt kan ta till mig det här svartsjukedramat som det under ytan trots allt är. Välregisserat och välspelat, men som film och berättelse är den oerhört långsam utan att ge någon ordentlig utdelning.

 

Betyg: 2 chin up, you old crow av 5 möjliga

 

Regi: Matthew Heineman

Manus: N/A

Medverkande: José Manuel 'El Doctor' Mireles, Tim 'Nailer' Foley, 

Produktionsbolag: Our Time Projects/The Documentary Group

År: 2015

Längd: 100 min

Land: USA/Mexico

Svensk åldersgräns: 15

IMDB:http://www.imdb.com/title/tt4126304/

 

Matthew Heineman följer två sidor av den allt större drogtrafiken mellan Mexico och USA. På den mexikanska sidan har en beväpnad grupp vigilantegrupp, Autodefensas, fått nog och bedriver öppet krig mot drogkartellerna. Under ledning av José Manuel 'El Doctor' Mierles driver Autodefensas ut kartellerna stad för stad, men riskerar samtidigt att själva bli korrumperade. På den amerikanska sidan patrullerar Tim 'Nailer' Foley och hans vapenbröder gränsen på eget bevåg. Heineman får följa med mitt i händelsernas centrum och målar en skrämmande bild av ett Mexico där det på sina ställen råder regelrätt inbördeskrig.

 

Det har gjorts åtskilliga serier och filmer om den mexikanska drogproblematiken, men det här är nog den första regelrätta dokumentär jag ser om saken. Bisarrt nog är verkligheten värre än dikten. Heineman går in i arbetet som en journalist under belägring och visar på en situation där det inte finns några hjältar. 'El Doctor' är det närmsta vi kommer till en "good guy" i historien, men när fasaden krackelerar finns det stora problem även i 'El Doctors' liv. Det är beklämmande att se hur en organisation som trots sin start som illegitim lösning gjorde gott totalt genomkorrumperas.

 

Delen av dokumentären som utspelas i Mexico är mycket mer intressant än den som utspelar sig i USA och det är också det som är problemet med Cartel Land. På den amerikanska sidan gränsen patrullerar Tim 'Nailer' Foley runt vidderna beväpnad till tänderna och svär om "motherfuckers". Det är i princip vad han gör. Han har heller ingen lust att problematisera de rasistiska tongångar som många av hans följare uttrycker. Heineman trycker inte heller på några ömma punkter här. Resultatet blir att dokumentären tappar rejält i tempo och intensitet så fort vi förflyttar oss över gränsen.

 

Inte heller Mexico-delen är klockren från en dokumentär synpunkt. Autodefensas får komma till tals väldigt mycket och deras misstro mot regering och polis problematiseras inte heller. Inga representanter för regeringen får komma riktigt till tals, utan vi ser dem via tal de göra på tv eller i lösryckta situationer. Jag har fortfarande, 100 minuter senare, inte någon aning om var sanningen ligger i södra Mexico. Är allt genomruttet i staten eller är det Autodefensas som överdriver? När Heineman väl filmar ett torgmöte där befolkningen inte alls är ombord med Autodefensas börjar det bli riktigt intressant... men där tar det slut. Ingen uppföljning med lokalbefolkningen eller med Autodefensas ledare om det rätta och riktiga i vad de gör.

 

Min kritik till trots är Cartel Land en sevärd film, inte minst som en ögonöppnare. Jag skulle vilja se en uppföljning om några år och då mer analys och att alla sidor får komma till tals. Och just det, en varning är på sin plats. Våldet som skildras i Cartel Land, det verkliga våldet, är mycket grovt och om du inte tål att se blod är det här inte dokumentären för dig.

 

Betyg: 3 knarkkrig av 5 möjliga

 

Regi: Mark Burton & Richard Starzak

Manus: Mark Burton & Richard Starzak

Medverkande: Justin Fletcher, John Sparkes, Omid Djalili mfl.

Produktionsbolag: StudioCanal/Aardman Animations/Anton Capital Entertainment (ACE)

År: 2015

Längd: 85 min

Land: Storbritannien/Frankrike

Svensk åldersgräns: Btl

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2872750/

 

Shaun vill att han och de andra fåren på gården ska ta en ledig dag och lurar således Bonden att somna i en husvagn. När husvagnen rullar iväg mot Staden måste Shaun och de andra fåren hitta honom. Efter sig får de Stadens främste djurinfångare och saker blir inte lättare när Bonden visar sig ha fått minnesförlust.

 

Shaun The Sheep Movie lyckas med en mycket svår sak - att berätta en hel historia utan att behöva använda sig av en enda rad dialog. Röstskådespelarna är mest där för att göra känslouttryck, men poängen är att filmen kan visas var som helst i världen och alla, oavsett ålder, kan förstå den. Det är väldigt imponerande. Samtidigt är detta en film som passar i princip alla barn, vilket är ovanligt i sig. Här finns en eller två scener som kanske kan vara skrämmande för de allra yngsta, men i nio fall av tio lyckas historien hålla sig på rätt sida. Om de två ovanstående sakerna är svåra att lyckas med är det kanske ännu svårare att få en sådan film att resa sig över det sockersöta träsket och faktiskt bli underhållande för alla ålderskategorier.

 

Det märks att det här främst är en brittisk film. Här finns en torr humor som en amerikansk variant troligen inte hade haft. Som många animerade filmer de senaste 20 åren har filmen även igenkänningshumor för vuxna, men går aldrig över gränsen. Vissa scener, både de mer vuxna referenserna och den slapstickkomik som presenteras, fick mig att skratta högt och länge. Filmen har heller ingen tung sensmoral att tynga ner den utan är i grund och botten som en kul tivoliattraktion. Den låter, lyser och har högt tempo samtidigt som vi tack och lov slipper dåligt designade CG-karaktärer. Istället är det klassisk leranimation som gäller (föga förvånande med teamets tidigare framgångar) och datorteknik har först och främst använts till att göra animationen mjukare, inte för designen i sig.

 

Shaun The Sheep Movie var en riktig överraskning för mig och jag kan varmt rekommendera den till både små och stora barn. En perfekt familjefilm att mysa till en regnig lördag som denna.

 

Betyg: 4 bestämda får av 4 möjliga

 

 

 

 

 

Best Motion Picture

 

The Big Short

Bridge Of Spies

Brooklyn

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Room

Spotlight

 

Best Performance By An Actor In A Leading Role

 

Bryan Cranston (Trumbo)

Matt Damon (The Martian)

Leonardo DiCaprio (The Revenant)

Michael Fassbender (Steve Jobs)

Eddie Redmayne (The Danish Girl)

Best Performance By An Actress In A Leading Role

 

Cate Blanchett (Carol)

Brie Larson (Room)

Jennifer Lawrence (Joy)

Charlotte Rampling (45 Years)

Saoirse Ronan (Brooklyn)

 

Best Performance By An Actor In A Supporting Role

 

Christian Bale (The Big Short)

Tom Hardy (The Revenant)

Mark Ruffalo (Spotlight)

Mark Rylance (Bridge Of Spies)

Sylvester Stallone (Creed)

Best Performance By An Actress In A Supporting Role

 

Jennifer Jason Leigh (The Hateful Eight)

Rooney Mara (Carol)

Rachel McAdams (Spotlight)

Alicia Vikander (The Danish Girl)

Kate Winslet (Steve Jobs)

 

Best Achievment In Directing

 

Adam McKay (The Big Short)

George Miller (Mad Max: Fury Road)

Alejandro G. Iñárritu (The Revenant)

Lenny Abrahamson (Room)

Tom McCarthy (Spotlight)

 

Best Original Screenplay

 

Bridge Of Spies

Ex Machina

Inside Out

Spotlight

Straight Outta Compton

 

Best Adapted Screenplay

 

The Big Short

Brooklyn

Carol

The Martian

Room

 

Best Animated Feature

 

Anomalisa

Boy And The World

Inside Out

Shaun The Sheep Movie

When Marnie Was There

 

Best Foreign Language Film

 

Embrace Of The Serpent (Colombia)

Mustang (France)

Son Of Saul (Hungary)

Theeb (Jordan)

A War (Denmark)

 

Best Cinematography

 

Carol

The Hateful Eight

Mad Max: Fury Road

The Revenant

Sicario

Best Editing

 

The Big Short

Mad Max: Fury Road

The Revenant

Spotlight

Star Wars: The Force Awakens

Best Production Design

 

Bridge Of Spies

The Danish Girl

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

 

Best Costume Design

 

Carol

Cinderella

The Danish Girl

Mad Max: Fury Road

The Revenant

 

Best Makeup & Hairstyling

 

Mad Max: Fury Road

100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann

The Revenant

Best Original Score

 

Bridge Of Spies

Carol

The Hateful Eight

Sicario

Star Wars: The Force Awakens

Best Original Song

 

Earned It - 50 Shades Of Grey

Manta Ray - Racing Extinction

Simple Song #3 - Youth

Til It Happens To You - The Hunting Ground

Writing's On The Wall - Spectre

 

Best Sound Mixing

 

Bridge Of Spies

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Sound Editing

 

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Sicario

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Visual Effects

 

Ex Machina

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Documentary, Short

 

Body Team 12

Chau, Beyond The Lines

Claude Lanzmann: Spectres Of The Shoah

A Girl In The River: The Price Of Forgiveness

Last Day Of Freedom

 

 

Amy

Cartel Land

The Look Of Silence

What Happened, Miss Simone?

Winter On Fire: Ukraine's Fight For Freedom

 

 

 

Best Short Film, Live Action

 

Ave Maria

Day One

Everything Will Be Okay (Alles Wird Gut)

Shok

Stutterer

 

 

 

Regi: Jay Roach

Manus: John McNamara (efter Bruce Cooks bok)

Medverkande: Bryan Cranston, Diane Lane, Helen Mirren mfl.

Produktionsbolag: Groundswell Productions/ShivHans Pictures

År: 2015

Längd: 124 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd, troligen 11

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt3203606/

 

I och med kalla krigets allt snabbare eskalerande i slutet på 1940-talet började USA:s regering att undersöka "icke-amerikanska" aktiviteter. De jagade med andra ord kommunister både högt och lågt. I Hollywood uttrycktes detta i och med svartlistning av filmpersonal som uttryckt vänstersympatier. En av dessa var den högt ansedde manusförfattaren Dalton Trumbo. Det här är historien om hur Trumbo underminerade ett förtryckande system att kollapsa på sig själv.

 

Kommunistjakten i USA är ett riktigt mörkt kapitel i vår nutidshistoria. Det handlar egentligen inte så mycket om kommunism som det handlar om rädsla för oliktänkande. Det är något som inte bör vara en möjlighet i en demokrati, men tyvärr ser vi det hända gång på gång. Skeendet i USA på 50-talet förstörde en massa karriärer och familjer. Familjen Trumbo var inte ett undantag från svårigheterna.

 

Bryan Cranston gör en fantastiskt bra roll som Dalton Trumbo även om ironin att han är nominerad till en Oscar för sitt porträtt av en man som inte kunde ta emot sin egna Oscars på grund av sin politiska övertygelse är grym. Cranston spelar rollen mellan att hela tiden hålla sig på rätt linje i scener som mindre talangfulla skådespelare lätt hade kunnat spela över i. Cranston har dock bra draghjälp av sina medskådespelare, inte allra minst från Louis C.K i en riktigt tragisk biroll och John Goodman som... rollen han alltid spelar men gör så jäkla bra att jag inte kan klaga.

 

Jay Roach har seriöst bara gjort skräp innan den här filmen, men här håller han en väldigt fin ton genom hela produktionen och får ut det bästa av sina skådespelare. Likaså manuset är välskrivet och bjuder på riktigt rolig dialog mitt i allt elände.

 

Trumbo är en historia som behöver berättas, inte minst eftersom det dessvärre alltid kommer hända igen. Vilken form som blir den nästa återstår att se, men inget system kan undkomma förtryck för evigt. Som biografi över en fascinerande man som vägrade låta systemet vinna med orättvisor är det en film som funkar mycket bra. Den kommer troligen inte ses av jättemånga här i Sverige. Gör dig själv en tjänst och bli en av dem som ser den.

 

Betyg: 4 tankebrott av 5 möjliga

 

Regi: Danny Boyle

Manus: Aaron Sorkin (baserat på Walter Isaacsons bok)

Medverkande: Michael Fassbender, Kate Winslet, Seth Rogen mfl.

Produktionsbolag: Decibel Films/Cloud Eight Films/Digital Image Associates

År: 2015

Längd: 122 min

Land: USA/Storbritannien

Svensk åldersgräns: Btl

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2080374/

 

Från den minst sagt katastrofala lanseringen av Macintosh 1984 till iMacens lika bejublade lansering 1998 var Steve Jobs en paria i datorvärlden. Han pratade stort och hade goda tekniska idéer, men samtidigt hade han dålig koll på vad konsumenterna ville ha - och när han hade det brydde han sig inte. Det här är historien om hur Jobs gjorde en osannolik comeback från lanseringen som nästan sänkte Apple till lanseringen som åter gjorde dem till ett företag att räkna med.

 

Fyra år efter att Steve Jobs gick ur tiden har inte mytbildningen om en av världens mest framstående entreprenörer minskat. Märk mitt ord, "entreprenör", och inte "teknikgeni" eller något liknande. Jobs var en man av idéer och projekt, inte datorkod. Tillsammans med Steve "The Woz" Wozniak, kodguru, lade han grunden för den moderna persondatorn. Om man har minsta intresse för datorhistoria är detta saker man redan känner till. Så resonerade nog också Aaron Sorkin när han adapterade sitt manus från Walter Isaacsons bok. Vad ska man då berätta om? Egentligen ingenting visar det sig. Förutom att Steve Jobs tydligen var Satan själv.

 

Steve Jobs kretsar kring tre produktlanseringar; Macintosh (1984), Next (1988) och iMac (1998). Dessa produktlanseringar är ramberättelser för förändringar i Jobs liv och hans kamp för att bli en kraft att räkna med igen. Eller, det var nog tänkt så. Sorkins manus gör egentligen bara en sak - målar ut Jobs som en galning med hybris. Alltså, jag tvivlar inte på att Jobs var ett riktigt rövhål då och då. Han gjorde diverse saker som är nästan på Batman-skurknivå, men samtidigt gjorde han en hel del bra saker. De sistnämnda saker har fått väldigt lite utrymme och många av Jobs gamla affärskollegor, både de som var emot honom och de som var lierade med honom, har sagt i intervjuer att filmen är på tok för överdriven i sitt porträtt. Alla utom "The Woz" det vill säga. Sorkin hade enligt uppgift spenderat en hel del tid med "The Woz" innan han skrev manuset och det märks. Woziniaks åsikter presenteras väldigt klart och tydligt genom hela filmen. Vanligtvis brukar jag ta "The Woz" sida i det stora datorbråket med Apple, men det här är på gränsen till karaktärsmord.

 

Manuset är dessvärre av typen "tell, don't show" när det borde vara tvärtom. Vi får höra om hur Jobs har bråkat med diverse personer (allt som oftast sin dotter och/eller hennes mor), men vi får inte se dessa gräl. Istället får vi se efterdyningarna. Resultatet blir en extremt teatralisk ton där alla är förbannade hela tiden utan att vi som tittare förstår exakt varför. Det som räddar filmen upp till en tvåa är skådespelet från Fassbender, Winslet och Rogen. Fassbender är alltid bra, men det som verkligen överraskar är hur bra Rogen, annars ett av mina hatobjekt, kan vara när han får rätt manus att arbeta med. Till syvende och sist är det dock mest folk som pratar fort och argt om teknik. Inte särskilt engagerande direkt.

 

Betyg: 2 giriga zenbuddhister av 5 möjliga

 

 

 

 

 

Best Motion Picture

 

The Big Short

Bridge Of Spies

Brooklyn

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Room

Spotlight

 

Best Performance By An Actor In A Leading Role

 

Bryan Cranston (Trumbo)

Matt Damon (The Martian)

Leonardo DiCaprio (The Revenant)

Michael Fassbender (Steve Jobs)

Eddie Redmayne (The Danish Girl)

Best Performance By An Actress In A Leading Role

 

Cate Blanchett (Carol)

Brie Larson (Room)

Jennifer Lawrence (Joy)

Charlotte Rampling (45 Years)

Saoirse Ronan (Brooklyn)

 

Best Performance By An Actor In A Supporting Role

 

Christian Bale (The Big Short)

Tom Hardy (The Revenant)

Mark Ruffalo (Spotlight)

Mark Rylance (Bridge Of Spies)

Sylvester Stallone (Creed)

Best Performance By An Actress In A Supporting Role

 

Jennifer Jason Leigh (The Hateful Eight)

Rooney Mara (Carol)

Rachel McAdams (Spotlight)

Alicia Vikander (The Danish Girl)

Kate Winslet (Steve Jobs)

 

Best Achievment In Directing

 

Adam McKay (The Big Short)

George Miller (Mad Max: Fury Road)

Alejandro G. Iñárritu (The Revenant)

Lenny Abrahamson (Room)

Tom McCarthy (Spotlight)

 

Best Original Screenplay

 

Bridge Of Spies

Ex Machina

Inside Out

Spotlight

Straight Outta Compton

 

Best Adapted Screenplay

 

The Big Short

Brooklyn

Carol

The Martian

Room

 

Best Animated Feature

 

Anomalisa

Boy And The World

Inside Out

Shaun The Sheep Movie

When Marnie Was There

 

Best Foreign Language Film

 

Embrace Of The Serpent (Colombia)

Mustang (France)

Son Of Saul (Hungary)

Theeb (Jordan)

A War (Denmark)

 

Best Cinematography

 

Carol

The Hateful Eight

Mad Max: Fury Road

The Revenant

Sicario

Best Editing

 

The Big Short

Mad Max: Fury Road

The Revenant

Spotlight

Star Wars: The Force Awakens

Best Production Design

 

Bridge Of Spies

The Danish Girl

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

 

Best Costume Design

 

Carol

Cinderella

The Danish Girl

Mad Max: Fury Road

The Revenant

 

Best Makeup & Hairstyling

 

Mad Max: Fury Road

100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann

The Revenant

Best Original Score

 

Bridge Of Spies

Carol

The Hateful Eight

Sicario

Star Wars: The Force Awakens

Best Original Song

 

Earned It - 50 Shades Of Grey

Manta Ray - Racing Extinction

Simple Song #3 - Youth

Til It Happens To You - The Hunting Ground

Writing's On The Wall - Spectre

 

Best Sound Mixing

 

Bridge Of Spies

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Sound Editing

 

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Sicario

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Visual Effects

 

Ex Machina

Mad Max: Fury Road

The Martian

The Revenant

Star Wars: The Force Awakens

 

Best Documentary, Short

 

Body Team 12

Chau, Beyond The Lines

Claude Lanzmann: Spectres Of The Shoah

A Girl In The River: The Price Of Forgiveness

Last Day Of Freedom

 

 

Amy

Cartel Land

The Look Of Silence

What Happened, Miss Simone?

Winter On Fire: Ukraine's Fight For Freedom

 

 

 

Best Short Film, Live Action

 

Ave Maria

Day One

Everything Will Be Okay (Alles Wird Gut)

Shok

Stutterer

 

 

Regi: Todd Haynes

Manus: Phyllis Nagy (baserat på Patricia Highsmiths roman The Price Of Salt)

Medverkande: Cate Blanchett, Rooney Mara, Kyle Chandler mfl.

Produktionsbolag: Number 9 Films/Film4/Killer Films

År: 2015

Längd: 118 min

Land: USA/Storbritannien

Svensk åldersgräns: 15

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt2402927/

 

Två kvinnor från väldigt olika bakgrund träffar varandra i 1950-talets New York. Therese, en ung kvinna i 20-årsåldern, arbetar som affärsbiträde i en exklusiv leksaksbutik. En dag träffar hon den äldre Carol, en kvinna i ett olyckligt skenäktenskap. När Carols make börjar ana oråd gällande deras vänskap vill han ha ensam vårdnad om deras dotter, baserat på den vid tiden rådande omoralitetsklausulen.

 

Man kan inte riktigt fela när man castar Cate Blanchett i en huvudroll. Blanchett är tillsammans med Meryl Streep och Julianne Moore vår generations stora skådespelerskor när man ska casta en "seriös roll" (tm). Och ja, Blanchett är riktigt bra även i Carol som den uttråkade och olyckliga lesbiska hemmafrun som gift sig av social konvention. Hon har väldigt fin kemi med Rooney Mara också. Mara hade en ganska brokig start på sin karriär, men jag måste säga att jag tycker hon bara blir bättre ju mer jag ser henne.

 

I motsats till den tidigare recenserade Brooklyn (som porträtterade samma tidsperiod och samma stad) lyckas Phyllis Nagy med att ge karaktärerna både rötter i 50-talets sociala kontext samtidigt som manuset berättar en engagerande historia... till stor del i alla fall. Problemet med Carol är att vi sett samma historia lite för många gånger nu. Tänk lägenheter och fina hus istället för prärie och tält och du har en lesbisk Brokeback Mountain (2005) till exempel. Det som skiljer den är kopplingen till vårdnadstvist. Denna utvecklas aldrig riktigt och ligger mest i bakgrunden. Personligen tycker jag att det vore ett mycket mer intressant manus om man hade tryckt mer på detta.

 

Rent tekniskt är Carol en utsökt film med ett riktigt bra soundtrack, snyggt foto och välgjorda miljöer. Tyvärr blir det tillsammans med ovanstående ganska typiska händelseförlopp en ganska förutsägbar film som inte lyckas slå an några större känslotrådar förrän i filmens sista ögonblick. Det ska sägas till Carols försvar att den går ut på topp, med ett stegrande tema från det tidigare nämnda soundtracket och ett leende. Sammantaget är det dock en film som hade tjänat på att ta ut svängarna mer.

 

Betyg: 3 ack så förutsägbara om än tekniskt utsökta kärlekshistorier av 5 möjliga