Inlägg publicerade under kategorin Betyg: 1

Av Ulf - 4 november 2011 16:19

 


Regi: Evan Glodell

Manus: Evan Glodell

Medverkande: Evan Glodell, Jesse Wiseman, Tyler Dawson mfl.

Produktionsbolag: Coatwolf Productions

År: 2011

Längd: 106 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1242599/


Woodrow och Aiden är två barndomsvänner som spenderar merparten av sin tid med att bygga diverse improviserade vapen för deras påhittade gäng The Medusa. En utekväll träffar Woodrow Milly och kärlek spirar direkt. Men när Milly bedrar Woodrow börjar en nedåtgående spiral i vännernas liv - något som ska få konsekvenser för deras framtid.


Ja jisses, jag läste "inspirerad av Mad Max 2 (1981)" i en recension och jag var såld. Vad jag inte hade räknat med var att recensionen menade att den först och främst handlar om två idioter som är besatta av filmen i fråga. Evan Glodells egoprojekt (manus/regi/huvudroll) är ett magplask som heter duga. Har ni sett en studentfilm någon gång vet ni vad ni har att vänta er i kvalitet. Det är uselt filmat, dålig redigerat och har ett så pretentiöst manus så jag bara vill spy. Ja, det finns få känslor som är så överjävliga som att bli bedragen (been there, done that) men även om det är en lysande källa för depression måste man vara duktig tappad bakom en vagn för att faktiskt låta det gå så långt som det gör i den här filmen. Det är det som är mitt stora problem med den här filmen - de överdrivna reaktionerna. Dessa gör att man inte kan känna för karaktärerna och ett drama där man inte bryr sig om karaktärerna är bara överflödigt.


Jag vet ärligt talat inte vad jag kan säga mer om den här filmen. Den är så jäkla ointressant att jag faktiskt har svårt att komma ihåg mer än en handfull scener trots att det bara var några timmar sedan jag såg filmen. Nåväl, undvik.


Betyg: 1 pretentiös skithög av 5 möjliga

Av Ulf - 3 november 2011 23:41


Regi: Thor Freudenthal

Manus: Jackie Filgo/Jeff Filgo/Gabe Sachs/Jeff Judah (efter Jeff Kinneys bok med samma namn)

Medverkande: Zachary Gordon, Robert Capron, Rachel Harris mfl.

Produktionsbolag: Color Force/Dayday Films/Dune Entertainment III

År: 2010

Längd: 94 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1196141/


Greg ska börja högstadiet och är livrädd för att inte passa in. Saker och ting blir inte bättre av hans metalhead till storebror eller att han bäste vän, Rowley, inte har någon som helst koll på sociala koder. Det blir ett omtumlande år för Greg när han försöker hitta sin plats i det sociala minfält som är högstadiet.


Jag... vet inte. Skyll på postern, mitt generella ointresse för modern barnlitteratur eller tusen andra grejer - jag hade aldrig hört talas om Jeff Kinneys bokserie innan den här filmen. Vad jag har förstått har den blivit minst sagt framgångsrik och jag kan förstå varför. Det här är så lättsmält som något kan bli och därmed enkelt att sälja in. Det behöver inte vara något negativt i sig, men Diary Of A Wimpy Kid kan vara något av det mest slätstrukna och tillrättalagda jag sett på år. Ja, jag förstår att den här filmen först och främst riktar sig till barnfamiljer, men att presentera en så här puckad historia är ett hån mot barns intelligens. Se på J.K Rowling! Hon lyckades förtrolla en hel värld, vuxna som barn, men en saga som var lika delar komplex som enkel.


Nåväl, det här är som ni säkert förstått, riktigt dumt och trist. Barnskådespelarna gör sitt jobb, inte mer och inte mindre, men när manuset är så fruktansvärt illa skrivet och hela tiden vill återkomma till de mest klyschiga poängerna den kan ta blir det 94 minuter av plåga. Jag var beredd att ge filmen ett godkänt betyg om det inte varit för att Greg är en riktig skitstövel till karaktär som egentligen inte förändras under filmens gång. Här finns några få roliga detaljer, men när en films budskap till barn är att det är okej att vara en elak jävel så länge du kan göra en nobel gest då och då kan jag inte annat än att såga den längs med fotknölarna.


Betyg: 1 åh herregud, det här är en franchise! av 5 möjliga



Av Ulf - 25 oktober 2011 21:25


Regi: Marcus Nispel

Manus: Damien Shannon & Mark Swift

Medverkande: Jared Padalecki, Danielle Panabaker, Derek Mears mfl.

Produktionsbolag: Crystal Lake Entertainment & Platinum Dunes

År: 2009

Längd: 97 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0758746/

 
Ett gäng ungdomar försvinner spårlöst i skogarna runt Crystal Lake. Ett halvår senare försöker en av de försvunna tonåringarnas bror fortfarande hitta sin syster. Snart inser han dock att det finns betydligt farligare saker i skogen än giftek.


24 minuter är ganska lång tid i en film. Det är ett helt avsnitt av en halvtimmeskomedi med reklamen borträknad. 24 minuter är också så lång tid det tar för Friday The 13th att "avsluta" historien om den första gruppen ungdomar och för titelskärmen att dyka upp. Det är ett lika vansinnigt som uselt grepp i en slasherfilm och redan här var mitt intresse kört i botten. Den nya gruppen ungdomar är lika irriterande som den förra, men medan tidigare filmer i franchisen åtminstone har spenderat lite tid med att bygga upp personliga karaktärsdrag hos sin ensemble finns här en massa ansiktslösa skådisar som jag inte kommer komma ihåg imorgon. Undantaget är Jared Padalecki i den manliga huvudrollen. Padalecki har varit med i en del kända produktioner sedan tidigare och visar här skillnaden mellan en skådespelare och en amatör. Han är inte på något vis en lysande rolltolkare men jämfört med de andra i filmen syns det klart och tydligt att han sysslat med det här ett tag.


Manuset är, speciellt med sin 24 minuter långa "prolog", en riktig röra. I ett patetiskt försök att ge Jason Vorhees mer psykologiskt djup visar manusförfattarna en skrämmande dålig förståelse för karaktären. Jason är inte smart, han har inget djup - han är en ostoppbar mördarmaskin och det är det som gör honom så effektiv. Regin är inte mycket bättre den och det märks verkligen att allas vår Michael Bay har haft ett finger med i produktionen. Efter gårdagens recensionsobjekt, Jason X (2001), känns det här bara så jäkla dumt! Det är en slasher där filmskaparna missförstått hela konceptet och försökt göra en "seriös" skräckfilm av det hela. Och fallet är mycket, mycket hårt.


Betyg: 1 silikonbröst av 5 möjliga 

Av Ulf - 29 september 2011 19:26

Regi: Terrance Malick

Manus: Terrance Malick

Medverkande: Brad Pitt, Jessica Chastain, Hunter McCracken mfl.

Produktionsbolag: Cottonwood Pictures/Plan B Entertainment/River Road Entertainment

År: 2011

Längd: 139 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0478304/


Jack växer upp som en av bröderna i en väldigt patriarkalt styrd familj i en amerikansk villaförort på 1950-talet. När han som vuxen nås av en av sina bröders dödsbud tänker Jack tillbaka på sin barndom, sin ömsinta mor och sin auktoritäre far.


Ja... herregud. Jag blev varnad, jag blev varnad. Min gode vän Peter avslöjade att han varit tvungen att se filmen i två omgångar för att mäkta med den. Jag trodde jag skulle orka mig igenom skräpet, men efter en timme höll jag på att klättra på väggarna av tristess. Så ja, för en gångs skull tog även jag paus i en film. The Tree Of Life är ingen film - det är två och en halv timmes mental onani utan poäng.


Skådespelarna är bra, ingen tvekan om det. Brad Pitt gör en fantastisk insats som den auktoritäre fadersgestalten och även Hunter McCracken gör en jättefin insats som den yngre versionen av Jack. Anledningen till att jag inte listat Sean Penn i min inforuta där uppe är att Penn är med i cirka tio minuter och allt han gör är att se ut som han har en fis på tvären. Å andra sidan kan jag inte klaga på Penn alltför mycket då hans karaktär inte får något att arbeta med.


Medan skådespelarna är bra och fotot utsökt är manus och regi en enda jävla soppa. Terrence Malick har skrivit och regisserat en av de mest pretentiösa filmer jag sett. Det är i princip en coming-of-age-historia som, I shit you not, startar med universums födelse. Ja... och CG-dinosaurier. Vad i den heliga treenigheten och alla getter?! Historien som manuset försöker berätta är i princip en tunn version av den mycket bättre Stand By Me (1986) med en påklistad "poetisk" ådra som mest försöker maskera att Malick inte har något att säga. Malicks regi kanske hade varit okej om det inte är för att filmen är totalt sönderklippt. Det finns inte många tagningar som är över tio sekunder. Effekten blir den av en "fotokavalkad". För mig har film alltid varit ett berättande medium och det gör att jag inte får ut något av den här filmen. Det är den "fina" versionen av ett stort actionspektakel producerat av Michael Bay. En film får vara hur "konstig" den vill med kronologi som man måste vara en pusselmästare för att sätta ihop - men den måste ha något att berätta! En enkel historia, exempelvis en hämndactionrulle, kan bli hur bra som helst om den berättas på ett bra sätt. The Tree Of Life bevisar att även motsatsen är sann.


Det är för filmer som The Tree Of Life som jag startade den här bloggen; filmer som alla kritiker "ska" hylla men i likhet med en känd saga inte vågar säga är nakna. Palme d'Or-vinnare eller inte - det här ska inte genomlidas av någon.


Betyg: 1 om någon baskerbärande filmstudent försöker övertyga mig om det här är en bra film ska jag köra ner valfritt träd i halsen på honom av 5 möjliga

Av Ulf - 27 september 2011 19:58



Regi: Alex Graves

Manus: Allan Loeb

Medverkande: Byron J. Brochmann, Jason O' Mara, Christine Adams mfl.

Produktionsbolag: Amblin Entertainment & Chernin Entertainment

År: 2011

Längd: 86 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: Ej bedömd (IMDB), troligen 11 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1704518/


Jorden år 2149 är ett ganska trist ställe att leva på. Till sist har miljöförstöring och överbefolkning gjort att till och med luften är giftig. Lyckligtvis finns det en väg ut för de lyckliga få som antingen har de rätta kunskaperna eller vinner sin chans i ett regeringssponsrat lotteri. Vägen ut heter Terra Nova - en bosättning 85 miljoner år tillbaka i tiden, i en alternativ tidslinje. Jim Shannon, före detta polis, rymmer från sitt fängelsestraff (på grund av överskriden barnkvot) och lyckas ta sig till Terra Nova med resten av sin familj. Nu måste de klara sig i en ny och skrämmande värld med dinosaurier, urskog och interna konflikter mellan kolonisatörerna.


Terra Nova har hypats på olika science fiction-forum i mer än ett år vid det här laget. Även om jag visste att det var mycket hype och lite riktig information som läckt om serien måste det sägas att detta är en av tv-säsongens största kalkoner. Producenten Brannon Braga har tidigare lyckats köra min älskade Star Trek-franchise i grunden, missat att kapitalisera på den lovande FlashForward (2009 - 2010) och nu har Braga fått en säck med pengar att kasta bort med den här klyschiga sörjan. Karaktärerna är platta som pannkakor, manuset överraskande fantasilöst och regin lättförglömlig. Just manuset är min stora stötesten med den här piloten: Ett pilotavsnitt ska fånga tittarens uppmärksamhet, presentera seriens koncept och bygga upp för en fortsättning som du bara måste se. Jag blev bara riktigt uttråkad av Terra Nova som alltså misslyckades på samtliga punkter. Intressant att notera är också att dinosaurieeffekterna är sämre än de i Jurassic Park (1993) - en film med snart 20 år på nacken. För en högbudgetserie anno 2011 är detta inte okej! Undvik!


Betyg: 1 usel CG-dinosaurie av 5 möjliga

Av Ulf - 17 september 2011 20:48


Regi: Adam Marcus

Manus: Adam Marcus & Jay Huguely

Medverkande: Steven Williams, Kane Hodder, Kari Keegan mfl.

Produktionsbolag: New Line Cinema & Sean S. Cunningham

År: 1993

Längd: 87 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0107254/


Jason Vorhees har haft en massa jobbiga dagar sedan han tog upp seriemördargiget, men frågan är om han har haft en värre dag än när han bokstavligen sprängs i bitar av en FBI-styrka. Väl på bårhuset visar det sig att Jasons hjärta är i allra högsta grad fortfarande levande och... en kille äter det... och blir Jason? WTF?!


Ja, man kan ju kasta åtta filmers skakiga kontinuitet ut genom fönstret men det är kanske inte att rekommendera. Helt plötsligt ska tittaren acceptera flera hål i historien än Jason har orsakat människor. Visst, man ser inte en film i den här franchisen för att få en bra historia precis, men när en enkel slasherserie börjar handla om onda andar, besatthet, gudar, demoner och profetior på den maratonlånga speltiden av 86 minuter är det något som inte riktigt står rätt till. Det här är tillsammans med del sju den sämsta filmen i serien. En märklig sörja som egentligen bara har två förmildrande omständigheter - Steven Williams som den totalt bindgalne prisjägaren Craighton Duke och den sista scenen i filmen. Nämnda scen leder nämligen in till Freddy vs. Jason (2003) - en film som kommer recenseras senare i Franchise Hell.


Jag kan inte med gott samvete ge den här filmen något annat än lägsta betyg. Värdelösa skådespelare, förvirrad mytologi och ingen suspens överhuvudtaget. Undvik.


Betyg: 1 hockeymålis som till sist fick vila... ett tag av 5 möjliga

Av Ulf - 11 september 2011 11:41


Regi: John Carl Buechler

Manus: Daryl Haney & Manuel Fiddelo

Medverkande: Lar Park-Lincoln, Kane Hodder, Terry Kiser mfl.

Produktionsbolag: Paramount Pictures & Friday Four Films Inc.

År: 1988

Längd: 88 min

Land: USA

Svensk åldersgräns: 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0095179/


Jason är kvar på botten av Crystal Lake, fastkedjad av Tommy Jarvis i slutet av del sex. Cirka tio år senare återvänder den psykiskt labila Tina till Crystal Lake tillsammans med sin mor och psykolog. Crystal Lake var platsen där Tina av misstag dränkte sin far med sina telekinetiska krafter (herregud, jag kan knappt ta mig igenom synopsis utan att himla med ögonen). Nu finns det någon annan där på sjöbotten som väntar på att få the sweet ol' telekinesis treatment.


Nu har vi nått franchisens bottenskrap på riktigt. Det här är 88 minuter plågor, och inte på det bra sättet. Manuset är svagt, riktigt svagt, och att helt plötsligt blanda in mystiska krafter alá Carrie (1976) i en serie där bara antagonisten tidigare haft något liknande är så dumt att jag storknar. Lar Park-Lincoln kan dessutom vara den absolut sämsta protagonisten i hela serien. Jag antar att man castade henne för att hon har en viss typ av utseende och att det var meningen att hon skulle se "sårbar" ut. När Park-Lincoln inte kan skådespela mer än de lokala förmågorna i valfri byhålas amatörteaterförening (och jag vet, jag har varit med i en del sådana) blir hon dock bara fruktansvärt irriterande och jobbig. Å andra sidan har hon inte mycket till hjälp. Alla skådespelare i den här filmen är riktigt usla, med ett undantag i Kane Hodder. Hodder, den ende skådespelare som spelat Jason mer än en gång, lyckas ge den förbannade hockeymålvakten lite personlighet.


Även om Hodder är bra och specialeffekterna ett klart steg uppåt från tidigare delar är det här bara riktigt jävla dåligt. Uselt regisserad, uselt skriven, sönderklippt av censuren - undvik!


Betyg: 1 partytuta i ögat av 5 möjliga

Av Ulf - 8 september 2011 14:46



Regi: Joe Cornish

Manus: Joe Cornish

Medverkande: Nick Frost, Jodie Whittaker, John Boyega mfl.

Produktionsbolag: Big Talk Pictures

År: 2011

Längd: 88 min

Land: Storbritannien

Svensk åldersgräns: Ej bedömd (IMDB), med stor sannolikhet 15 år

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1478964/


Sam har inte en särskilt bra kväll. Den blir inte bättre när hon rånas av ett gäng tonåringar. Hon lyckas undkomma gänget när någonting kraschlandar i en närbelägen bil. När gänget undersöker vad som orsakade explosionen hittar de vad de sluter sig till är en utomjording... och dödar den. Big mistake.


Joe Cornish har tillsammans med producenterna bakom filmer som Shaun Of The Dead (2004) och Hot Fuzz (2007) försökt göra vad de nämnda filmerna gjorde för zombie- respektive polisfilmsgenren - en kärleksfull hyllning med respekt och känsla i all sin parodiska natur. Han har även lyckats få med sig ena halvan av skådespelarduon Nick Frost & Simon Pegg från ovanstående filmer. Jag skulle gärna tycka om den här filmen, en utomjordisk invasion av södra London, men tyvärr är den i princip skräp.


Till att börja med är karaktärsutvecklingen obefintlig och det band som fanns i grupperna i producenternas tidigare verk lyser helt med sin frånvaro. Det lilla kriminella kompisgänget är bara riktigt tröttsamma i sin påhittade ghettostil (speciellt som filmen visar dem alla vara åtminstone undre medelklass) och dialogen har varken något sting eller någon humor. Regimässigt gör Cornish sitt jobb men inte mycket utöver det. Det är främst Cornishs eget manus som sätter krokben för honom. Det här borde vara en enkel historia att berätta - ungdomar som slåss mot utomjordingar, släng in lite kul dialog och se till att karaktärerna inte är tunna som pappfigurer. Den ende som kommer undan med någon slags heder i behåll är tidigare nämnde Nick Frost.


En annan bra sak (även om jag verkligen letar nu) är designen på utomjordingarna. Annars är det här bara dumt, på sina ställen plågsamt och ett slöseri med tid. Undvik.


Betyg: 1+ ghettoblasters av 5 möjliga

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Bloggportaler

Kultur & Historia bloggar Kultur Blogg listad på Bloggtoppen.se BloggRegistret.se Nöje och Underhållning Bloggparaden länkkatalog Favoritlistan.se 1000länkar.com - gratis länkkatalog Sverigeregistret

Skapa flashcards