Nostalgia Critic 2008 - 2012

De senaste fyra åren har onsdagskvällarna varit en höjdpunkt i min vecka. Doug Walker, grundare och huvudansvarig för videokollektivsajten That Guy With The Glasses, har producerat i princip ett nytt avsnitt varje vecka med karaktären som gjorde honom känd - The Nostalgia Critic. Karaktärens självpåtagna uppdrag är att recensera filmer och tv-serier från sin barndom. Oftast upptäcker han också hur jäkla dåliga de var och använder detta faktum till att leverera komikguld. Men sedan igår är kritikern som vi lärt känna honom död och begraven.

En tradition på That Guy With The Glasses har varit en längre och mer påkostad produktion per år. Från första årets stora slagsmål mellan folk från nämnda sajt och folk från James Rolfes (The Angry Video Game Nerd) Cinemassacre har dessa produktioner utvecklats till årets närmre tre och en halv timme långa episka rymdsaga To Boldly Flee. Produktionerna har genom åren ibland varit sisådär, med förra årets Suburban Knights som lågvattenmärke, men jäklar vad Walker och hans team lade ner tid och kärlek på årets extravaganza! Nu förstår jag dessutom varför. Det här var kritikerns svanesång.

Walker postade en video tidigare idag där han förklarar att hans karaktär började tappa i kvalitet och att han ville sluta på topp. Han utlyste också en ny serie, Demo Reel, där han kommer vara en drivande faktor. För fans av referenshumor och amatörproduktioner vill jag dock slå ett slag för To Boldly Flee som är en av de mest ambitiösa onlineproduktioner jag sett. Det är trots allt med en smula sorgsenhet jag tar farväl av min favoritkaraktär på nätet. Jag kan bara hoppas på att Demo Reel blir lika underhållande.

Det kom ett brev. Nej, ett "brev" kom inte, men det låter bättre än att säga "det kom ett mejl". Min ansökan om presspass till Fantastisk Filmfestival (FFF) gick igenom. Det var inget jag hade räknat med, men ibland står stjärnorna rätt antar jag. Sen gjorde jag en typisk sak för mig - hur ska jag hinna med? De flesta tidningar, bloggar och liknande skriver inte ens om en bråkdel av filmerna på en filmfestival. Det känns ju rätt löjligt. Om man exempelvis är anställd som filmskribent på en tidning och inte brinner för film - skaffa ett nytt jobb. Jag tar gärna över. Så när jag får en sån här chans, att få vara med och leka med de stora pojkarna, är det klart jag tänker grabba tag för allt jag är värd och se ohälsosamt mycket film och få kramp i fingrarna av allt jag plitar ner.

Men sen är det ju det där med att vara vuxen och ansvarsfull. Jag kan knappast låta min hobby gå ut över mitt jobb och mina elever. Sen slog det mig - jag tjuvstartar. En del av filmerna på festivalen finns redan på dvd i det stora landet i väst och en del har jag redan i den beryktade "högen". Så fram tills festivalen startar kommer jag recensera lite filmer som kommer ge mig tid att andas och jobba med mitt avlönade yrke precis som vanligt under festivalveckan. Vi får se hur många jag hinner med. Vissa filmer som redan finns ute har jag valt att inte recensera eftersom jag verkligen vill se dem på duk. Så med start imorgon kör vi lite "förhandstittar" på vissa festivalfilmer. Sen om knappt två veckor drar vi igång med festivalbloggandet. Kom gärna fram och snacka lite om ni ser en långhårig drasut med Stetsonhatt i publiken. This will be grand.

"And as the sun, that had been too afraid to show its face in this city, started to turn the black into grey, I smiled. Not out of happiness. But because I knew... that one day, I wouldn't have to do this anymore. One day, I could stop fighting. Because one day... I would win. One day, there will be no pain, no loss, no crime. Because of me, because I fight. For you. One day, I will win."

- Batman 

Enligt ett pressmeddelande från SF tänker man satsa på så kallad "5D-bio" med start 2013. Enligt Anna Faus, presstalesman på SF, är tanken att det ska vara ett nytt vapen i kampen mot piratkopieringen. "Det är en satsning som egentligen inte kostar särskilt mycket men kan ge ett mervärde för biobesökaren som piratkopierade filmer i hemmabion har svårt att replikera" säger Faus.

Satsningen ska göras i två steg och börjar med installationen av stolsvärmare. "Vi har insett att mångas ryggar inte mår så bra av de till en början ganska mjuka men efter två timmar väldigt stela stolarna" fortsätter Faus. Tanken med stolsvärmarna är att stelheten i ländryggen inte ska bli så illa med kontinuerliga värmepulser.

Den stora satsningen inleds dock först till sommaren. En finess som tidigare använts på nöjesfält i samband med filmvisning, programmerbara stolar, ska testköras i utvalda biografer i samband med premiären av den hett efterlängtade The Avengers (2012). "Stolarna ska programmeras för att reagera med vad som händer på duken" säger Faus, som också hoppas att satsningen ska betyda att SF kan höja biljettpriserna till 150 kronor. "Ett biobesök med mervärde är lite som en lite finare måltid på restaurang. Det är klart att det kostar lite mer."

Ja, vad ska man säga? Är det här framtiden eller är det bara ännu ett desperat försök att locka besökare till biograferna? Framtiden får utvisa. 

Dagens mest omtalade uttalande på nätets filmsidor är den prognos som Disney har gjort för sin senaste mastodontproduktion, John Carter (2012). Enligt ett pressmeddelande kommer filmen troligen gå back med 200 miljoner dollar. Om denna siffra visar sig stämma kommer John Carter slå sig in på listan av de största ekonomiska flopparna genom alla tider med en förlust på cirka 80 procent av filmens budget. Jag har inte hunnit se filmen än, men den ska enligt rapporter vara en helt okej matinérulle. Men om man spelar högriskspel med en franchise de flesta inte ens hört talas om bör man inte bli förvånad när det biten en i röven. Nej, istället bör man kanske ta en titt på nedanstående lista. De listade filmerna har ganska imponerade track records och bevisar återigen att det är en idé, smart genomförande och manus som spelar roll - inte hur mycket pengar man slänger på ett projekt. Alla siffror i dollar.

The Evil Dead (1981) - Budget: 375 000, Vinst: 29,4 miljoner

Primer (2004) - Budget: 7 000, Vinst: 565 000

Saw (2004) - Budget: 1,2 miljoner, Vinst: 103 miljoner.

Once (2006) - Budget: 150 000, Vinst: 19 miljoner + 1 Oscar

Open Water (2003) - Budget: 500 000, Vinst: 52,1 miljoner

Friday The 13th (1980) - Budget: 550 000, Vinst: 59,7 miljoner

Napoleon Dynamite (2004) - Budget: 400 000, Vinst: 46 miljoner

American Graffiti (1973) - Budget: 770 000, Vinst: 140 miljoner

Halloween (1978) - Budget: 325 000, Vinst: 70 miljoner

Night Of The Living Dead (1968) - Budget: 114 000, Vinst: 30 miljoner

Rocky (1976) - Budget: 1 miljon, Vinst: 225 miljoner + 3 Oscars

Super Size Me (2004) - Budget: 65 000, Vinst: 29,5 miljoner

My Big Fat Greek Wedding (2002) - Budget: 5 miljoner, Vinst: 368 miljoner

Mad Max (1979) - Budget: 200 000, Vinst: 100 miljoner

The Blair Witch Project (1999) - Budget: 35 000, Vinst: 248,3 miljoner

Så ja... uhm... Hollywood? När ni hämtar upp nästa indieregissör kanske ni borde kika på den här eller en liknande lista och begränsa budgeten istället för att utöka den? Det verkar ju funka rätt bra...

Domedagen (domeåret?) står inför dörren och det har blivit dags att summera 2011 och blicka framåt mot 2012. Året som har gått började det röra på sig för Skitfinkultur. Besökarantalet steg och ligger i dagsläget på mellan 400 - 550 unika besökare per månad. Inget att skriva hem om kan tyckas, men för en svensk kulturblogg är det inte så illa pinkat. Under årets två första månader publicerades inga inlägg. Anledningen, som jag nämnt innan, var personliga orsaker och helt enkelt den värsta perioden i mitt liv. Jag ska inte gå in närmre på det än så utan det räcker att säga att jag under dessa månader inte hade någon större lust att varken skriva, se film eller läsa. Trots att inga inlägg publicerades under dessa månader lyckades bloggen få 272 (januari) respektive 212 (februari) unika besökare. Det värmde och jag insåg att folk tydligen vill läsa det jag skriver. Det var i mångt om mycket därför som jag också började publicera nya inlägg i mars månad.

Nysatsningen gav omgående resultat. I maj hade jag en av mina bästa månader någonsin med 840 unika besökare. Noteringen hade mycket att göra tack vare min nyvunna förlagskontakt Apart som gav mig chansen att som en av de första recensenterna i landet recensera deras svenska utgåva av The Walking Dead. Jag är djupt tacksam till Apart för chansen och ser fram emot fler framtida samarbeten med dem! I och med att jag fick kontakt med ett förlag började även andra höra av sig. Jag känner att mitt filmintresse i viss mån kom i vägen för mina bokrecensioner, men jag vill poängtera att allt som skickats till mig har recenserats. Så kommer det också att förbli! Så om du är en författare, regissör, producent eller liknande, stor som liten, oavsett genre, så skicka ett exemplar till Skitfinkultur så får du/ni åtminstone en aning medieexponering!

Efter den väldigt fina majmånaden har bloggen inte kommit upp till samma höjder igen men stabiliserat sig på unika besökarantal kring 500 per månad. Talande för andra halvan av året var att bloggen drog allt mer åt filmrelaterade artiklar och recensioner. Jag tänker under 2012 försöka få en bättre balans på detta, även om merparten av mina inlägg troligen fortfarande kommer handla om film och tv. Förklaringen är enkel: För att få ut en kontinuerlig uppdatering är det väldigt enkelt att se en film, skriva ihop en recension och sen vara klar för dagen. Det är ett latmaskbeteende som jag försöker få bukt med.

Satsningen på Franchise Hell går vidare och kommer förhoppningsvis avslutas under året. Om/när detta projekt avslutas har jag två till på lager. Ett enormt stort som kommer löpa över flera år och ett mindre som kommer ta drygt två månader om allt går som det ska. Den som lever får se. Skitfinkultur kommer även byta bloggportal. Arbetet har inletts, men räkna med någon/några månader tills flytten är klar. Jag passar även nu på att önska gott nytt år. En ny recension kommer ikväll men nyårsafton tar jag ledigt! Synes 2012!

Den arme recensenten ojade sig så,

vad skulle familj, vänner och bekanta i julklapp få?

Det finns väl inget tråkigare än presentkort?

Mja, kanske klassikern: "Titta! Den här har jag själv gjort!"

Om man helt enkelt skulle ta och slå in en peng?

Kanske hellre det än allt detta slit och fläng?

Men hur kul är det - alla andra får ju prylar!

Kanske något spännande, något att hålla folk som på sylar?

En dvd-box med Game of Thrones kanske är något att vilja ha?

En annan räknar ju ner till säsongspremiären varendaste da.

Eller ett paket med två volymer av The Walking Dead?

Inget säger väl jul som att göra någon rädd?

Kanske borde jag bara ge upp på materiella ting,

och helt enkelt inte köpa någonting?

Men med barn i släkten blir det svårt att förklara,

och sig själv från gripande små händer försvara.

Det blir nog en snabbtur till leksaksaffären,

eller vart nu benen bär en.

Så får det bli,

om jag på min vikarieekonomi kan få pli!

Men vad köper man till en unge av 2000 -tal?

Någon japansk plast eller en leksakshund som är digital?

Vuxna är enklare, det är en sak som är sann -

om du inte gillar vad jag köpt till dig kan du dränka dig i en spann.

Hur det än blir med barnens klappar,

bör jag nog avsluta detta rim innan jag publiken tappar.

Att skriva för folk som vill läsa är riktigt jävla kul,

Skitfinkultur önskar eder alla en riktigt god jul!

Recenserat - film

Captain America: The First Avenger (2011) - 5- ge mig The Avengers (2012) nu! av 5 möjliga

Diary Of A Wimpy Kid (2010) - 1 åh herregud, det här är en franchise! av 5 möjliga

Bellflower (2011) -  1 pretentiös skithög av 5 möjliga

Trolljegeren (2010) - : 4+ mer troll åt folket! av 5 möjliga

Conan The Barbarian (2011) - 3+ hästknocken är med! av 5 möjliga

Win Win (2011) - 3 Burt Youngs i morgonrock av 5 möjliga

11-11-11 (2011) - 1 he's from Barcelona av 5 möjliga

Midnight In Paris (2011) - 4 Cole Porter-medleys av 5 möjliga

Puncture (2011) - 2 kokainsniffande advokater av 5 möjliga

Drive (2011) - 5 gafflar i ögat av 5 möjliga

Predators (2010) - 2 granater med märkliga verkningsgrader av 5 möjliga

Harry Potter & The Deathly Hallows Part 2 (2011) - 4- förbannade drakar av 5 möjliga

Mississippi Burning (1988) - 4 imorgon sätter jag tänderna i era filmanalyser, ungdomar! av 5 möjliga

Chopping Mall (1986) - 4 nej, jag kan trots allt inte ge den en femma av 5 möjliga

Recenserat - litteratur

Svensk Maffia - fortsättningen (2010) - 3 jag har länge undrat vem som tatuerar sig på halsen, nu vet jag av 5 möjliga

[geim] (2011) - 3+ tröttsamma slanguttryck av 5 möjliga

Artiklar

Odödliga scener: Mulholland Drive

Odödliga scener: Kuai Can Che (Wheels On Meals)

Odödliga scener: Millennium

Långsamt genreövertagande eller slagsmål med väderkvarnar?